Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 oktober

Rapport: Global klimatnytta med svensk mat

Sveriges jordbruk bör öka produktionen och exporten av livsmedel. Framställningen är både resurs- och klimateffektiv i en internationell jämförelse, konstaterar Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i en rapport.

 Svensk växtodling kan under ett normalår producera energi och protein för omkring 26 miljoner människor, visar en sammanställning från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.
Svensk växtodling kan under ett normalår producera energi och protein för omkring 26 miljoner människor, visar en sammanställning från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. FOTO: Staffan Gustavsson

”Istället för att importera bör Sverige snarare satsa på att exportera våra svenskproducerade livsmedel, som ett mer klimatsmart alternativ på den globala marknaden”, säger Ingrid Rydberg, ordförande för arbetsgruppen bakom IVA-rapporten, i en kommentar.

Räcker till 26 miljoner

Av sammanställningen, med överskriften Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen, framgår att svensk växtodling ett normalår på en yta av cirka 1,3 miljoner hektar kan producera tillräckligt med energi och protein för omkring 26 miljoner människor.

Låga utsläpp

Klimateffektiviteten i svenskt jordbruk är hög i ett internationellt perspektiv. Svensk mjölk-, nötkötts- och äggproduktion har bland de lägsta klimatutsläppen inom EU. Utsläppen från svensk gris- och kycklinguppfödning är något lägre än medeltalet för EU-länderna.

Fortsatt djurhållning

”Att svensk köttkonsumtion bör minska innebär inte per automatik att svensk djurhållning ska minska. I första hand bör konsumtionen av de animalier som producerats med hög miljö- och klimatbelastning minska eller bytas ut mot sådana som ger tydliga hållbarhetsfördelar” heter det i rapporten.

Potential för export

Den pekar vidare på att det finns potential för svensk export av både livsmedel från produktion med lägre klimatpåverkan och kunskap om hur produktionen går till.

Ökad kolinlagring

För att nå ökad inlagring av kol kan det svenska jordbruket minimera den tid som marken ligger bar, det vill säga genom att hålla den bevuxen större delen av året. I rapporten bedöms kolinlagringen kunna öka till 1,2-1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045.

Biomassa för energi

Även produktionen av biomassa för energianvändning och drivmedelsproduktion anses ha stor potential. I dag är produktionen 2,5-3 terawattimmar per år. Till 2050 kan den vara 40 terawattimmar per år, men osäkerheten är stor och en ökning i den storleksordningen förutsätter att produktionen är lönsam för lantbrukaren, enligt rapporten.

Ingår i större projekt

Den är framtagen i samarbete med Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLA, och är den femte inom ramen för ett IVA-projekt med namnet Vägval för klimatet.

Det syftar till att ta fram förslag på åtgärder för att Sverige ska uppnå klimatmålen och samtidigt kunna stärka den inhemska konkurrenskraften. System för industri, transporter, energi och samhälle har tidigare analyserats.

LÄS MER: Svensk mark värdefull i klimatarbetet

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen