Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 13 december 2019

Regeringen vill stärka skyddet mot växtskadegörare

Hotet från allvarliga växtskadegörare har ökat på senare år. Nu ska regeringen arbeta för att motverka trenden.

 Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka skyddet mot nya växtskadegörare.
Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka skyddet mot nya växtskadegörare. FOTO: Stefan Lindblom

Ökad global handel, ett varmare klimat och mer resande har gjort Sverige och andra europeiska länder mer utsatta för nya växtskadegörare. Det ökar också behovet av att kunna diagnosticera dem.

EU höjer kraven

Därför ska regeringen utreda hur Sverige kan göra detta på bästa sätt. Utredningen grundar sig i en ny EU-lagstiftning som kräver att medlemsländerna blir bättre på att upptäcka skadegörare i ett tidigt skede.

– Skydd mot nya allvarliga växtskadegörare är viktigt för ett hållbart jord- och skogsbruk och för att skydda den biologiska mångfalden. Det är även en förutsättning för att möjliggöra handel med växtprodukter. Fungerande diagnoser är en viktig länk i kedjan, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson i ett pressmeddelande.

Kan bli kostnadseffektivare

I dagsläget diagnosticeras prover genom att Jordbruksverket skickar dem till externa, främst utländska, laboratorier. Det skiljer sig från sjukdomsdiagnostik på djur- och livsmedelssidan där Sverige sedan länge haft nationella laboratorier.

Målet med utredningen är att ta reda på hur landet kan uppfylla EUs krav om växtskydd på ett mer kostnadseffektivt och praktiskt sätt. Uppdraget ska starta den 15 februari och slutredovisning är beräknad till den 15 november 2020. Det kommer att ledas av Helena Johansson, disputerad nationalekonom och tidigare föreståndare på AgriFood.

LÄS MER: Frågan om växtskydd behöver nyanseras

Relaterade artiklar

Till toppen