Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 november

Så används jordbruksmarken år 2019

Vete har odlats på nästan hälften av Sveriges spannmålsareal och är den gröda som ökat mest jämfört med föregående år. Samtidigt minskar den totala arealen åkermark något. Det visar ny statistik från Jordbruksverket.

 Gynnsamt väder för höstsådd 2018 bidrog till att stora mängder höstvete såddes. I år har 43 procent av Sveriges spannmålsareal utgjorts av höstvete.
Gynnsamt väder för höstsådd 2018 bidrog till att stora mängder höstvete såddes. I år har 43 procent av Sveriges spannmålsareal utgjorts av höstvete. FOTO: Härje Rolfsson

Odlingen av vete, som vanligen utgörs av höstvete till 80-90 procent, har ökat kraftigt sedan 2018. Det beror främst på dåliga förutsättningar för höstsådd under 2017. Under våren 2018 sådde många i stället korn, som till drygt 90 procent brukar vara vårsådd.

Gynnsammare väder under förra hösten bidrog till att stora arealer höstsåddes, och att kornarealerna minskat i samma utsträckning som vetet ökat.

Odling av havre har minskat stadigt under senare år och sedan 2000 har det skett en halvering av arealen.

– Vi ser en tendens att vårsådda grödor minskar till förmån för högavkastande höstsådda grödor. Eftersom de generellt avkastar mer brukar arealen öka när väderleken tillåter att man sår på hösten, säger Ylva Olsson, statistiker på Jordbruksverket.

 Ylva Olsson, statistiker på Jordbruksverket.
Ylva Olsson, statistiker på Jordbruksverket. FOTO: Jordbruksverket

Mindre mark i träda

Det har skett en tydlig minskning av andelen åkermark i träda sedan 2018. Enligt Bengt Johnsson, handläggare på Jordbruksverket, är förra årets torka en viktig förklaring.

– Foderlagren var barskrapade på många håll. För att säkra marginalerna inför 2019 års fodersäsong valde många att odla upp lite extra. Dessutom var priserna relativt bra 2018 – 2019 vilket gav incitament att odla mer.

 Sedan 2010 har arealen åkermark minskat med 82 000 hektar. Stora delar av den nedlagda åkermarken används inte till någonting och växer så småningom igen.
Sedan 2010 har arealen åkermark minskat med 82 000 hektar. Stora delar av den nedlagda åkermarken används inte till någonting och växer så småningom igen. FOTO: Ann Lindén

Åkermarken minskar

Arealen åkermark minskar något varje år men exakt vad som händer med marken är svårt fastställa, enligt Bengt Johnsson.

– Varje år exploateras knappt tusen hektar och blir till vägar och bostäder. Skogsplantering är en annan orsak till minskningen. En hel del av den nedlagda åkermarken används dock inte till någonting och växer så småningom igen.

LÄS MER: Nedlagd jordbruksmark kan bli betesmark

Relaterade artiklar

Till toppen