Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 10 december 2019

Så kan mejerimarknaden se ut år 2050

Nya konsumentbeteenden och låga världsmarknadspriser utmanar mejeriföretagen. Spelplanen har förändrats och kommer fortsätta att göra det, enligt Paulina Rytkönen, mejeriforskare vid Södertörns högskola.

 Paulina Rytkönen, lektor i företagsekonomi och docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola, har forskat på mejerinäringen under många år. I ett pågående projekt studeras hur mejerikooperativ i östersjöregionen utvecklats under åren 1989-2018.
Paulina Rytkönen, lektor i företagsekonomi och docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola, har forskat på mejerinäringen under många år. I ett pågående projekt studeras hur mejerikooperativ i östersjöregionen utvecklats under åren 1989-2018. FOTO: Kristina Hansén

Hur ser du på Arlas beslut att lägga ner Gefleortens mejeri?

– Arla är pressade med hård konkurrens från vegetabiliska alternativ och butikernas egna varumärken, EMV. Hela mejerilandskapet har förändrats kraftigt under 2000-talet, exempelvis fördubblades försäljningen av EMV-mjölk mellan 2013 och 2017. För Arla blir det viktigare att nyttja stordriftsfördelarna än att upprätthålla fabriken i Gävle. Företagsekonomiskt är det säkert ett riktigt beslut men det finns risk att leverantörerna känner sig svikna. De trodde kanske att mejeriet räddades 2017 men det var bara konstgjord andning. Gefleortens är en medelstor regional aktör och i liknande marknadssituationer brukar det vara de som stryker med. De små kan nischa sig och de stora kan klara sig på volymerna.

Under senare år har flera mejerikooperativ tagit större marknadsandelar globalt. Vad bottnar det i?

– Låga världsmarknadspriser i kombination med att den lokala marknaden har stagnerat. När priserna sjunker ökar man produktionen. Samtidigt minskar mjölkkonsumtionen i många länder till följd av ändrade värderingar och att mjölken inte längre är lika viktig ur näringssynpunkt. Går det inte att sälja mer på hemmamarknaden återstår bara att hitta nya marknader internationellt.

Hur påverkar det mejerikooperativen och dess medlemmar?

– Företaget utsätts för fler risker och ett sätt att minska dem är att gå samman med andra företag som känner den globala marknaden bättre, som när Arla gick samman med danska MD Foods år 2000. Det har ändrat hela företagskonstruktionen eftersom det inte längre är kooperativet som gör affärerna. Medlemmarna får mindre att säga till om vilket skapar missnöje och det påverkar lojaliteten. Tappar man medlemmar försvinner det ekonomiska underlag som ska bära kooperativet, vilket blir problematiskt.

Har du ett exempel?

– När Valio internationaliserades reagerade finska bönder mer kraftfullt än vad svenska Arla-bönder gjort. Många lokala Valio-mejeriföreningar lämnade och startade ett eget mejeri, vilket gjorde att Valio fick brist på mjölk. Att samma lojalitet för kooperativet inte finns i Finland beror troligen på att vår samtidshistoria skiljer sig mycket. Sverige har en lång historia av att fostra bönder in i kooperativ anda medan Finland levt i krig och behövt hantera samhällsförändringar utan att förankra det på samma sätt.

Hur tror du att mejerimarknaden ser ut år 2050?

– Enligt ekonomisk teori kommer alla marknader sträva mot effektivisering så länge det inte blir matbrist, vi väljer att lagstifta mot det eller vi hamnar i krig mot varandra. Så det kommer fortsätta att röra på sig. Kanske att fler mjölkbönder startar småskaliga verksamheter, där en del av mjölken levereras till mejeri och resten säljs direkt till konsument. För att diversifiera och försäkra sig mot låga världsmarknadspriser den vägen. I Sverige har vegetabiliska alternativ kommit för att stanna men vi kommer inte förlora vår mejeriproduktion på grund av det. Svenska konsumenter är villiga att betala för svenskproducerat och mjölken behövs för landskapet, som näringsriktigt livsmedel och som krisberedskap.

FAKTA: Paulina Rytkönen

Bakgrund: Lektor i företagsekonomi och docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola. Forskat inom livsmedelssystem och tillväxt på landsbygden, både historiska och samtida aspekter, under 20 år. Ledamot i flera akademier, däribland Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

I ett pågående forskningsprojekt studerar hon hur mejerikooperativ i östersjöregionen utvecklats under åren 1989-2018.

Ålder: 58 år.

Intressen: Odling, mat, träna, umgås med barnbarnen.

LÄS MER: Kvargen viker men proteintrenden består

Relaterade artiklar

Till toppen