Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 september 2018

Så mycket kostar torkan

Årets svåra torka pressar likviditeten hårt i svenska mjölkföretag. Enligt ekonomirådgivaren Filip Brånstrand ligger förlusterna på mellan 6500 och 8500 kronor per ko och år.

 Filip Brånstrand är ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet i Jönköping.
Filip Brånstrand är ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet i Jönköping. FOTO: Hushållningssällskapet

Hushållningssällskapet i Jönköping har räknat på hur likviditeten hos mjölkföretag i länet påverkats av torkan. Beräkningarna visar att likviditetsförlusterna till följd av torkan ligger på mellan 60 och 90 öre per kilo mjölk.

”Alla drabbas av torkan”

En lägesbild som enligt Filip Brånstrand, ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet och den som genomfört beräkningarna, är applicerbar på landet i stort.

– Vi har tittat på två normalstora gårdar där båda normalt har areal så att man precis klarar sig. Det är inga generella exempel, men det ser ut ungefär såhär för den stora massan. Alla drabbas av det här och det får ekonomiska konsekvenser, säger han.

De två gårdarna, en ekologisk och en konventionell, har fått ett ökat likviditetsbehov på 435 000 respektive 1 022 000 kronor. Utslaget på besättningsstorlek har båda ökade kostnader motsvarande cirka 6500 kronor per ko och år.

”Kanske har man skog som kan avverkas”

Filip Brånstrand framhåller vikten av likviditetsreserver och råder den som är pressad ekonomiskt att se över sin nuvarande likviditetsplan, se vilka likvida medel som redan finns och om det finns sparmedel som kan frigöras, samt att en tidig kontakt med banken för att nå nya lösningar eller minskade amorteringskostnader.

– Det kan till exempel handla om att man får ett lägre resultat och därför kan minska ner på skatteinbetalningen genom att göra en ny preliminär skattedeklaration. Eller kanske har man skog som kan avverkas för att täcka en del av likviditeten, säger han och tillägger:

– Den skörd man får den får man ju helt enkelt och alla jobbar utefter sina förutsättningar. Men man bör ha koll på de kortsiktiga respektive långsiktiga konsekvenserna av sina insatser.

LÄS MER: ”Självförsörjningsgraden måste öka, inte minska”

”Kom ihåg att räkna med kostnader för omsådd och ökad arbetstid”

Som exempel förklarar Filip Brånstrand att den ekologiska gården lyckats komma över ekologiskt grovfoder. Utan det hade avräkningspriset sjunkit med 30 öre kilot och den extra kostnaden per ko och år hade stigit till 8 000 kronor.

Den konventionella lantbrukaren å andra sidan stöttar upp sitt grovfoderbortfall med ett grovfoderersättande kraftfoder som är ungefär dubbelt så dyrt per kilo jämfört med kostnaden för att ta fram ett kilo TS ensilage.

Kostnader för att så om vall, ökad arbetstid och värdet på konsekvenserna år två och tre är också bra att ta med i beräkningen. De är dock inte med i dessa exempel.

LÄS MER: Bonden kan påverka vad konsumenterna väljer

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen