Arrenden stor inkomstkälla för kommunerna
Många kommuner tar mindre betalt än marknadspriset för arrenden, men tjänar ändå bra på att arrendera ut jordbruksmark, visar en granskning från Dagens Samhälle.
Skillnaderna är stora i hur mycket kommunerna tar betalt för arrendena, samtidigt som inkomsterna från arrenderad mark generellt sett är höga. Det visar en granskning som Dagens Samhälle har gjort av kommunernas inkomster från utarrenderad jordbruksmark.
Ligger under marknadspriset
Nio av tio granskade kommuner, utom Göteborgs stad, ligger 60 procent under marknadspriset i sina arrendeintäkter. Skillnaden inkomster mellan olika kommuner beror till stor del hur förvaltningen av markinnehaven sker, uppger Dagens Samhälle.
Enligt tidningens uppskattning äger kommuner och landsting jordbruksmark och skog för nästan 20 miljarder kronor.
Stora skillnader
Hur marken hanteras skiljer sig kraftigt. I Skåne är inkomsterna höga från jordarna som en följd av den höga bördigheten.
Största ägaren av jordbruksmark är Malmö Stad, som äger 3 000 hektar åker och bete, och där är intäkterna är högst per hektar, 2 800 kronor. Lägst ligger Uppsala med 747 kronor per hektar, uppger Dagens Samhälle.
Ofta arrenderas marken ut i väntan på eventuell exploatering. Ägarna får därför korta avtal utan besittningsskydd, inte sällan med noggranna föreskrifter om hur marken ska brukas.
LÄS OCKSÅ: Vad ingår i allmän nyttjanderätt?