Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 30 januari

Så tungt väger jord och skog i bioekonomin

Förädlingsvärdet i den svenska bioekonomin var 2016 cirka 260 miljarder kronor. Skogsbrukets andel uppgår till 14 procent medan jordbrukets andel stannar på 5 procent, visar nya uppgifter för regionerna i landet.

 Skogsbrukets andel av den svenska bioekonomin är 14 procent, enligt de nya uppgifterna från SCB.
Skogsbrukets andel av den svenska bioekonomin är 14 procent, enligt de nya uppgifterna från SCB. FOTO: Rolf Segerstedt

Statistiska centralbyrån, SCB, och ett nätverk av samverkande regioner har tillsammans tagit fram vad de beskriver som världens första regionala statistik över just bioekonomi.

Nätverket utgörs av tolv regioner som sedan 2017 arbetar för att öka kunskapen på det bioekonomiska området och stötta regionalt utvecklingsarbete. Målet är fasa ut användningen av fossila resurser och ersätta dem med förnybara råvaror.

Växer inte lika snabbt

– Bioekonomin i Sverige växer, men inte lika snabbt som andra delar av ekonomin, sade Dag Hallén, strateg för bioekonomi i region Värmland, under en presentation på onsdagen.

Jordbruk, skogsbruk, fiske, livsmedelsframställning samt tillverkning av trä- och pappersvaror räknas som branscher som i sin helhet är del av bioekonomin. Detta till skillnad från exempelvis textiltillverkning där bioandelen är beräknad till omkring 50 procent.

Medan skogsbruk och jordbruk alltså har en andel av den totala bioekonomin i Sverige om 14 respektive 5 procent är andelen för livsmedel 17 procent och för trä/papper 23 procent.

Skillnader mellan länen

Storstadslänen Västra Götaland, Stockholm och Skåne har i kraft av sin storlek de största andelarna av bioekonomin nationellt. Men Värmland, Kalmar, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg har enligt statistiken den starkaste bioekonomin på det regionala planet.

Dag Hallén pekade på att bioekonomin är starkt rationaliserad, varför det finns skäl att inta ha alltför stora förhoppningar om många nya arbetstillfällen.

Antalet sysselsatta i sektorn uppgick 2016 till 332 000. Mellan 2008 och 2016 ökade förädlingsvärdet per sysselsatt med 11 procent. Parallellt minskade arbetsstyrkan 2011-2016 med cirka 3 procent.

Långt till jämställdhet

Jämställdheten är klen. Andelen kvinnor som är sysselsatta inom bioekonomin är totalt omkring 25 procent. Inom byggsektorn är andelen kvinnor lägre än 10 procent.

Parterna bakom statistiken har också räknat på hur bioekonomin klarar klimatkrisen. Slutsatsen är att samtidigt som sektorns förädlingsvärde ökade med 12 procent 2008-2016 minskade dess utsläpp av klimatgaser med 13 procent under samma period.

– Vi ska inte heller glömma bort att bioekonomin exporterar klimatnytta, att sälja timmer och massa till utlandet är ett sätt, sade Dag Hallén.

Tanken är att statistiken som har tagits fram ska fungera som ett verktyg för regionerna och ge dem möjlighet att följa utvecklingen över tid.

LÄS MER: ”Sågtimret motorn i bioekonomin”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen