Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 5 november 2019

Senaste mjölkningstekniken flyttar in på Lövsta

Uppsala

Den senaste digitala tekniken inom mjölkprovtagning och dataöverföring finns numera på Lövsta forskningscentrum vid SLU. De toppmoderna mjölkningsrobotarna har donerats från DeLaval och börjar mjölka i slutet av november.

 Fyra nya DeLaval-robotar ersätter nuvarande mjölkningsutrustning på Lövsta lantbruksforskning. Mats Pehrsson, driftschef på Lövsta, leder installationsarbetet.
Fyra nya DeLaval-robotar ersätter nuvarande mjölkningsutrustning på Lövsta lantbruksforskning. Mats Pehrsson, driftschef på Lövsta, leder installationsarbetet. FOTO: Kristina Hansén

Mitt på Uppsala-slätten ligger Lövsta lantbruksforskning, där SLU bland annat bedriver forskning och undervisning kring mjölkproduktion.

Sedan invigningen 2012 har tre fjärdedelar av korna mjölkats vid bestämda intervall i en automatisk mjölkningskarusell, DeLaval AMR, medan den fjärde gruppen själva valt när de ska mjölkas i roboten De Laval VMS Classic. Nu ersätts utrustningen av fyra nya robotar av modellen De Laval VMS V300.

 Den nya utrustningen installeras under hösten och beräknas vara klar för mjölkning i slutet av november.
Den nya utrustningen installeras under hösten och beräknas vara klar för mjölkning i slutet av november. FOTO: Kristina Hansén
 Mats Pehrsson visar de nya mjölkrobotarna.
Mats Pehrsson visar de nya mjölkrobotarna. FOTO: Kristina Hansén

Förbättrad kapacitet

– Jämfört med förra systemet är de nya robotarna snabbare tekniskt sett, har bättre kamerateknik och en utvecklad driftssäkerhet över lag, säger Mats Pehrsson, driftschef på Lövsta.

Robotarna är utrustade med senaste tekniken för mjölkprovtagning och har bättre kapacitet att hantera de stora datamängder som är nödvändiga vid forskningsprojekten som bedrivs på Lövsta. Att alla kor kommer att mjölkas och provtas på samma sätt underlättar jämförelser mellan olika individer, vilket också är en fördel för forskningen.

 I samband med att de nya robotarna flyttar in uppdateras inredningen. Här har en betongvägg sågats ner och ersatts av metallrör. Det innebär också ökad säkerhet för stallpersonalen som lätt kan ta sig över till andra sidan om något skulle hända.
I samband med att de nya robotarna flyttar in uppdateras inredningen. Här har en betongvägg sågats ner och ersatts av metallrör. Det innebär också ökad säkerhet för stallpersonalen som lätt kan ta sig över till andra sidan om något skulle hända. FOTO: Kristina Hansén

– Vi försöker ha så lika mjölkningssystem som branschen och maskinerna är standardiserade som för en vanlig gård med robot. Som forskningscentrum är det däremot extra viktigt med kvalitetssäkrad datainsamling och de möjligheterna blir bättre nu. Vi kan följa allt ifrån utfodring och vattenkonsumtion, hur mycket korna mjölkar, vilken tid på dygnet det sker med mera.

 Korna är uppdelade i fyra grupper med cirka 60 kor i vardera.
Korna är uppdelade i fyra grupper med cirka 60 kor i vardera. FOTO: Kristina Hansén

Herd Navigator installeras

I samband med att de nya robotarna tas i drift uppdateras även ytterligare utrustning i ladugården. Bland annat installeras verktyget De Laval Herd Navigator, som genom att mäta parametrar i mjölken kan visa när korna är brunstiga, om de är på väg att utveckla mastit eller har en obalanserad foderstat.

Det är mycket som ska klaffa vid bytet av mjölkningssystem. Installationen har pågått sedan slutet av september men förberedelserna med att flytta inredning och betongväggar började redan ett halvår tidigare. Ombyggnationen underlättas något eftersom stallet delvis varit utformat för att det ska vara möjligt att ersätta karusellen med VMS-robotar.

– Nu blir det i princip som det var tänkt från början, enligt originalritningarna. Utmaningen är att få till en stallayout som både har funktionella avdelningar för korna och att det fungerar i undervisningen.

 Korna är uppdelade i fyra grupper med cirka 60 kor i vardera.
Korna är uppdelade i fyra grupper med cirka 60 kor i vardera. FOTO: Kristina Hansén
 Efter åtta år i drift kommer mjölkningskarusellen att parkeras.
Efter åtta år i drift kommer mjölkningskarusellen att parkeras. FOTO: Kristina Hansén

Lätt att vänja korna

I nuläget är kotrafiken styrd men det finns planer på att bygga om stallet för fri trafik med ett torg i närheten av en av robotarna. Mats Pehrsson tror att korna kommer ha lätt att vänja sig vid det nya systemet.

– Flertalet har redan blivit mjölkade i VMS Classic-roboten och det brukar gå smidigt att skifta från AMR till VMS. Däremot driver vi korna åt ett annat håll än de är vana vid under ombyggnationen. Det är lite trassligt nu men när vi väl skiftar system och parkerar karusellen kommer det nog vara väldigt odramatiskt.

Han förmodar att detta system kommer att behållas i runt tio år.

Vad kommer att ersätta den här mjölkningsutrustningen tror du?

– Det sker mycket utveckling kring sensorteknik för att exempelvis utveckla djurhälsa och reproduktion. Själva mjölkningen har redan kommit rätt långt men det kommer nog bli vanligare med nya funktioner för övervakning av djur. Det finns ett behov av ständig förbättring av det som är.

 På Lövsta lantbruksforskning bedriver SLU forskning på mjölkkor, grisar och fjäderfä.
På Lövsta lantbruksforskning bedriver SLU forskning på mjölkkor, grisar och fjäderfä. FOTO: Kristina Hansén

Nytt samarbetsavtal

SLU och DeLaval har en lång historia av att utveckla mjölkningsteknik tillsammans och nu har ett nytt samarbetsavtal slutits. Enligt Mats Pehrsson är det viktigt att ha en bra dialog med tillverkarna av inomgårdsmekaniken.

– När VMS-roboten var ny i början av 2000-talet var det inte helt enkelt att få den att fungera perfekt, men numera är den extremt driftssäker med få larm. Den är duktig på att mjölka kor helt enkelt.

Fakta: SLU Lövsta lantbruksforskning

Lövsta är brukningscentrum för Ultuna egendom, som har flera gårdar runt Uppsala.

Till Lövsta hör 1100 hektar åkermark, 350 hektar naturbetesmark och 60 hektar övrig mark. Cirka 400 hektar av arealen används till bete och grovfoderproduktion. På runt 70 hektar utförs jordbruksvetenskapliga fältförsök. I stallarna bedrivs forskning på mjölkkor, grisar och fjäderfä.

Stallgödseln rötas i gårdens biogasanläggning, som tillsammans med solenergi förser verksamheten med el och värme. Gårdens fordon drivs av el och HVO-bränsle.

Anläggningen tar emot runt 3000 studenter per år, de flesta från SLUs agronom- och veterinärprogram.

Fakta: Mjölkproduktion på Lövsta

Plats för 300 mjölkkor i lösdriftsstall samt kalvar och ungdjur. Mjölkkorna är delade i fyra grupper med 60-65 kor i vardera.

I dagsläget, innan de nya robotarna tas i bruk, mjölkas 200 i karusell (DeLaval AMR) och resten i robot (DeLaval VMS Classic).

Finns även ett uppbundet stall avsett för intensivstudier och undervisning.

Varje ko mjölkar i snitt 10 800 ECM per år men avkastningen varierar beroende forskningsprojekt. En del mjölk ges till kalvarna och resten levereras till Arla.

LÄS MER: Mjölken säljs i flaska på gårdenLÄS MER: Nya robotar på marknaden

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen