Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 11 augusti

Sju steg till att lyckas som grisproducent

De bästa producerar fler än 30 smågrisar per sugga och år. Snittet ligger på 26,7. Och de bästa slaktgrisproducenterna får fram mer kilo gris på mindre foder än andra. Här är sju steg till att lyckas.

 – En bra ledare ger rätt förutsättningar och får gruppen att fungera, säger grisexperten Maria Malmström som pekar på vikten av personalvård och bra ledarskap.
– En bra ledare ger rätt förutsättningar och får gruppen att fungera, säger grisexperten Maria Malmström som pekar på vikten av personalvård och bra ledarskap. FOTO: Privat

– Den röda tråden är att de i topp är lantbrukare som är väldigt intresserade av sitt jobb. De har jättebra rutiner hela vägen och följer hela tiden upp sin produktion, säger Maria Malmström som driver företaget ”Griskonsult”. Hon har under många år jobbat som produktionsrådgivare och har bra koll vad som skiljer ut de bästa.

Här är några saker som skapar skillnad:

1. Produktionsmål: De bästa har ett tydligt mål att sträva mot. De mäter och jämför och lär nytt för att bli bättre.

2. Rutiner: För att lyckas måste göra rätt sak göras vid rätt tidpunkt. De som lyckas bäst har tydliga rutiner och har arbetat fram ett system som följs av alla anställda.

– Inget kommer på efterkälken. Det spelar ingen roll om det är mitt i tröskningen – rutinerna med grisarna sköts ändå. Är det fullfart med grisningen är man i BB-stallen, ska suggorna insemineras gör man det, säger Maria Malmström.

3. Uppföljning: Så fort något inte är bra ställ frågan ”varför går det sämre?” Gör en analys och försöka att åtgärda problemet – ta hjälp av rådgivare eller veterinär – och gör det i tid.

– Det ska inte vara ”vi borde ha gjort det här” utan man går igång direkt med åtgärder för att hamna rätt.

4. Personalen: Rutiner, produktionsmål och uppföljning handlar i slutändan om att all personal alltid ska veta vad som ska göras och när det ska göras.

– Det är viktigt att rutiner och system finns på papper så att alla lär sig och kan kolla upp vad som gäller vid olika situationer.

Personalvård är viktigt. Trivsel i fikarummet kan bli en nyckelfaktor för att lyckas.

– Du måste hjälpa och stötta och skapa en bra stämning. Tvingas du byta personal ofta riskerar produktionen att minska. Man ska lära sig att se leda personalen på individnivå. En bra ledare ger rätt förutsättningar och får gruppen att fungera.

5. Foder: Det är mycket fokus på foder i dagens grisproduktion. I slaktgrisproduktionen handlar det om att få så många kilo gris som möjligt per megajoule, eller per kalori för att tala gammelsvenska. De bästa är duktiga på det.

I smågrisproduktion handlar det om att få suggorna att äta tillräckligt och hålla sig friska.

6. Hälsa: Friska grisar producerar mer – det är ingen nyhet. Men de bästa lägger mer kraft på hälsoaspekter – arbetar med stallhygien, foderhygien, vaccinationsprogram och smittsäkring på ett mer genomarbetat sätt. Ibland handlar det om trafiken kring gården för att minimera smittorisk – eller om att besökare faktiskt måste duscha innan de går in i stallen.

7. Avel: I snitt har det nya avelsmaterialet TN 70, som är hälften norsk lantras och hälften holländsk yorkshire betytt en smågris mer per sugga i snitt och år om vi jämför 2016 och 2017. 2018 fortsätter det att peka uppåt.

– De som lyckas bäst arbetar ofta mer medvetet med aveln.

Vad är det då som mäts när vinnarna koras? I smågrisproduktionen är det ”antal producerade grisar” vilket är ett mått som väger in antal födda smågrisar, dödlighet, avvanda smågrisar och hur många dagar suggan är improduktiv med mera. Vinnaren producerade 30,9 smågrisar.

I slaktgrisproduktionen handlar det bland annat om mängd foder i megajoule per producerat kilo gris, klassning och ekonomiska faktorer.

Varför tävlar man då om att föda upp flest antal smågrisar eller mest griskött?

Därför att det handlar om lönsamhet på gårdsnivå är det enkla svaret. Skillnaden mellan de bästa och de lite mindre bra är stora. Det handlar om antal smågrisar per sugga och om antal kilo till slakt. I slutändan landar skillnaden i kronor och ören.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen