Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 6 september 2017

Skörden är i gång - överallt

Torka, nattfrost och ännu en torka. För Anders och Mats Karlsson norr om Enköping speglar det tiden sedan förra årets växtodlingssäsong. I skrivande stund har de två tredjedelar av skörden avklarad, men ingen gröda är egentligen helt färdigskördad, inte ens rapsen.

 På Divagri direktsådde man med Seed Hawk. Det var bra mot torkan men sämre mot frosten.
På Divagri direktsådde man med Seed Hawk. Det var bra mot torkan men sämre mot frosten.

Liksom så många andra växtodlingsföretag har Divagri drabbats av fjolårets torra höst, frostskadade grödor till följd av kalla nätter under sen vår och därefter, en mycket torr sommar.

– Vi hade en oerhörd nattfrost i våras och det har gett skördenedsättningar både på vårsådd och höstvete och mognadsgraden har varit väldigt ojämn. Värst har det varit i områden med svackor. Det har gjort att vi på vissa platser måste vänta lite extra, säger Mats Karlsson som driver Divagri norr om Enköping tillsammans med sin kusin Anders Karlsson.

Ett exempel där de fått vänta ovanligt länge gäller höstrapsen, där delar av grödan fortfarande inte mognat av. Företaget har fått skördetapp i både höstvete, höstraps och tidigt sått korn. Men sett till väderförutsättningarna under vår och fjolårets höst är Mats Karlsson positiv till resultatet.

FAKTA: Divagri AB

Konventionell växtodling

Grödor: Höstvete, maltkorn, foderkorn, höstraps, gräsfrö, vårvete, bönor, ärtor, lin och rödklöver.

Ägare: Mats och Anders Karlsson

Hektar: cirka 600, varav 500 tröskas

– Vi hade nattfrost i princip varje natt i nästan fyra veckor och har inte fått mer än 65-70 millimeter regn under själva växtodlingssäsongen. Vi har tappat kilo, det är det inget snack om, men med tanke på väderförhållandena är jag ändå relativt nöjd, säger han.

På Divagris marker idkas direktsådd med seedhawk och Mats Karlsson tror att det gett både positiva och negativa effekter.

– Direktsådden har gjort att vi blivit mer drabbade av frosten, men det har också hjälpt oss. Halmtäcket har hjälpt till att hålla fukten i jorden under den torra sommaren, säger han.

 Mats Karlsson.
Mats Karlsson.

I skrivande stund har de första analyserna av årets höstvete och maltkorn kommit in till gården.

– Det ser bra ut, vi har höga falltal, höga rymdvikter och proteinet harmoniserar med skörd och gödsling, säger Mats Karlsson.

Sämst för timotejen

Samtidigt som företaget tappat en del kilon i spannmålsskörden är det gräsfrö som är årets lågvattenmärke.

– Det är ”all time low” för timotejen. Såhär dåligt har det aldrig varit och jag tror det beror på den torra hösten. Torra somrar har vi haft tidigare utan att få så här dåliga skördesiffror, säger Mats Karlsson.

 Det har gått rekorddåligt för timotejen. Orsaken kan vara förra årets torra höst.
Det har gått rekorddåligt för timotejen. Orsaken kan vara förra årets torra höst.

Trots ojämn mognad, frostskadad och sen gröda samt en del problem med kolvsjuka i timotejen så är i alla fall årets skördeförhållanden bra. Det menar Mats Karlsson.

– Årets skördeförhållanden har varit riktigt bra. Vädret har varit stabilt och det är inget som sprungit ifrån oss. Över lag har vi haft bra kvalitet och bra skördeväder. Jag har inte hört att någon haft svårt att hinna med, däremot har man fått ha tålamod att vänta, säger han.

Så är skördeläget – från norr till söder

På många håll har det tagits riktigt rikliga skördar av mestadels god kvalitet. Nu oroar dock vädret på sina håll. De stora spannmålsområdena i Skåne, Västergötland och Östergötland börjar bli klara.

KRISTIANSTAD: Vi är snart uppe i 90 procent av våra förväntade volymer. Det har varit en del regnavbrott men falltalen är fortsatt höga. Maltkornet är klart men det som framför allt återstår är vårvete liksom en del foderkorn, fodervete och havren samt förstås åkerböna. Med vettigt väder hade all stråsäd varit tröskad den här veckan men så blir inte fallet. I vårt område är det framför allt på Österlen och i Blekinge som man inte är klar. (Erik Wildt-Persson, VD Kristianstadsortens Lagerhusförening).

HALLAND: Skulle tro att 80–85 procent av skörden är tagen. Det är jämn och god avkastning, runt 10 ton på vetet och 8 ton på kornet, så bönderna är nöjda. Däremot är det ju prismässigt inte lika roligt för den som inte har säkrat. Vårvetet börjar komma in med bra proteinhalter om än något låga volymvikter. Det mesta av maltkornet har hittills klarat sig men nu börjar det öka med fusarium. Totalt sett är sällan vi har haft så höga vattenhalter som i år. För Vallbergas del kan det bli ett rekordår, vi har aldrig tidigare slanglagrat så mycket. (Jörgen Tagesson, fabrikschef Vallberga Lantmän).

SKARABORG/DALSLAND: Vi har fått in ungefär 70 procent och här på slätten är i princip all vete tröskad. Kommer man lite längre bort finns det däremot vete kvar. Hittills är det bra kvalitet på allt som kommit in med proteintal på 11–11,5 procent. De flesta är nöjda med skördevolymerna, lite beroende på hur vattenhållande jordar man har. Nu väntar vi främst på havre, maltkorn och åkerböna. Tyvärr verkar det dock vara mer regn på gång. (Per Ullberg, vd Varaslättens Lagerhusförening).

VÄRMLAND: Skördarna av höstvete har varit klart över det normala, 7–8 ton med fina proteinvärden och falltal. Höstraps fanns inte alls här för tio år sedan och nu tar man skördar på 5 ton konventionellt och 3 ton eko. Maltkorn och havre ligger väldigt sent i mognad. Kornet vi fått in är av god kvalitet medan havrekärnorna inte är så feta. Däremot ligger havreskördarna på 5–6 ton så där tror jag inte många klagar. Vi har tagit emot cirka 2 000 ton hittills vilket motsvarar drygt 30 procent är förväntad volym. Samtidigt vet jag några som inte ens börjat tröska och höstsådden är näst intill obefintlig. (Roland Jonzon, mottagare Lantmännen)

ÖSTERGÖTÖLAND: Detta blir en av de största skördarna som tagits. På slätten handlar det om 8,5–10 ton för höstvetet. Ändå handlar det i vissa fall om höstsådd som inte kom upp förrän i december. Det finns egentligen ingen svag gröda. Med tanke på de stora volymerna svajar proteinet en del men falltalen är bra. Några har faktiskt tröskat färdigt men samtidigt är det vissa som knappt har börjat. Vi får fortfarande in allt från raps till vårvete. Rapssådden har varit normal, kanske till och med lite större än i fjol. (Per-Magnus Johansson, vd Forsbecks).

MÄLARDALEN/UPPLAND/DALARNA: I vår region har vi fått in mellan 50 och 60 procent av förväntade volymer. I Västmanland och norra Uppland tröskades det lite den gångna helgen men på många håll stod det still. Vete och råg börjar man bli klara med bortsett från den nordligaste delen. Alla vårgrödor har börjat tröskas och just nu är det mest maltkorn och havre som kommer in. Kvalitén var fortsatt god, åtminstone innan regnet startade, med falltal på över 300. Havren har fin färg och inga problem med don. Däremot är det förstås inte bra om skörden börjar dra ut på tiden. (Cathrine Wallin, regionchef Lantmännen).

HÄLSINGLAND/VÄSTERNORRLAND/JÄMTLAND: Vi har fått in 5–10 procent och det är framför allt sexradskorn från Hälsingland. De som vårsådde Vilde har tagit skördar på 5,5–7,3 ton. Vattenhalterna har hittills legat på 13–14 procent. De som började tröska höstvete fick avbryta. Det var ojämn moget och för blött. Vi har torkavtal på upp till 24 procents vattenhalt och det vete vi fick in tangerade den gränsen. Tyvärr är det mer regn på gång in. I Jämtland och Västernorrland har det regnat mer än i våra sydligaste delar. (Hans Westbom, regionchef Lantmännen).

VÄSTERBOTTEN/NORRBOTTEN: Vi tror fortfarande på skördestart i mitten av september i Västerbotten. 90 procent är korn och havre i de nordligaste områdena. Det ser riktigt bra ut i fält men ju längre tiden går desto mer beroende blir man förstås av vädret. Det har varit några riktigt kalla nätter nu. (Hans Westbom, regionchef Lantmännen).

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen