Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 3 september

”Skördetid för svensk kompetens om hållbarhet”

STOCKHOLM.

Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson ger röst åt det svenska lantbruket i samband med stundande Livsmedelsdagarna i Tylösand. Han är en av talarna under den årliga branschträffen som samlar representanter för alla led i livsmedelskedjan.

 Claes Johansson, hållbarhetschef Lantmännen.
Claes Johansson, hållbarhetschef Lantmännen. FOTO: Johan Sedenius

Vad kommer du att berätta för publiken?

– Hur Lantmännen tar sig an utmaningen med hållbar odling och hur viktigt det är med innovation. Vi är en nyckelaktör för det svenska jordbruket och kan förse lantbrukarna med mycket av det som behövs för att odla på ett ännu mer hållbart sätt. Vi har stärkt satsningarna inom precisionsodling, vi har den viktiga digitaliseringsagendan och växtförädlingsarbetet som ökar i betydelse i ett förändrat klimat.

Hur hållbart är svenskt lantbruk?

– Många undersökningar, senast den så kallade PRINCE-rapporten, visar att vi ligger bra till. Nu börjar även andra länder att ta sig an de här frågorna på allvar, så det är jätteviktigt för svenskt jordbruk att fortsätta att utvecklas. Förhoppningsvis är det något av skördetid för den miljöprestanda och hållbarhetskompetens som vi Sverige har byggt upp under många år.

Vilka konkurrensfördelar har svenska lantbrukare av att vara duktiga på hållbarhet?

– Att använda resurserna så effektivt som möjligt och optimera skörden är en nyckelfaktor i allt lantbruk. Det är positivt också i ett hållbarhetsperspektiv. Vi vet att åkermarken är begränsad och att vi måste jobba med produktiviteten. Parallellt har vi en marknad där konsumenterna blir allt mer medvetna och ställer nya krav. Kan svenskt lantbruk erbjuda produkter som möter de kraven är det en uppenbar fördel.

FAKTA: Claes Johansson

Ålder: 44 år.

Bakgrund: började hos Lantmännen 2003, hållbarhetschef sedan 2007. Arbetade dessförinnan i energibranschen och offentlig sektor.

Uppdrag: aktiv i flera nätverk och forum för ökad hållbarhet på livsmedelsområdet.

Familj: fru och två söner, 2 och 6 år.

Bor: i Älta, Nacka.

Intressen: grundmurat lantbruksintresse, idrott och resor.

Vilka målsättningar på hållbarhetsområdet har Lantmännen och hur långt har ni kommit?

– Redan 2009 satte vi upp de första klimatmålen för vår egen produktion och sade att vi fram till 2020 skulle kapa utsläppen med 40 procent. Det nådde vi 2015 och slog då fast att vi ska minska ytterligare 40 procent. Vi ska vara fossilfria i produktionen i Sverige och Norge fram till 2025 och i resten av Norden till 2030. Transportmålet är att minska utsläppen med 70 procent till 2030.

Den färska rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som belyser utsläpp från jord- och skogsbruk har väckt en del rabalder. Vad säger du om slutsatserna i rapporten?

– För oss som jobbar med de här frågorna är det inga direkta nyheter. Människor behöver äta fyra-fem gånger om dagen och livsmedelsproduktion är en omfattande kraft på jorden. Man måste förstå att det är livsmedelsförsörjning det handlar om. Sedan finns det oerhörda möjligheter att förbättra och förändra. Lantbruket är den del av lösningen på många problem.

Hur ser du på den allmänna debatten om jord- och skogsbrukets påverkan på miljö och klimat? Många i de gröna näringarna pekar på att diskussionen ofta präglas av felaktiga faktauppgifter och bristande kunskaper.

– När man bryter ut en faktabit utan att se helheten blir det lätt felaktigt och visst förekommer det en del märkliga påståenden. Olika aktörer väljer ut pusselbitar som passar deras egna syften. Ökad hållbarhet kräver samverkan genom värdekedjan och en förståelse för att lantbruk inte är som vilken annan bransch som helst. Lantbruket producerar det för mänskligheten mest grundläggande – mat.

Vilka hinder finns det på vägen mot ökad hållbarhet i näringen?

– Det finns fossilfria drivmedel och inom en ganska snar framtid kanske också mineralgödsel som är producerad utan fossila utsläpp. Det kommer inledningsvis att vara dyrare insatsvaror. Där måste kostnaderna fördelas i värdekedjan hela vägen till konsumenten.

Vilket ansvar har den enskilde lantbrukaren i den här omställningen?

– Man har ett ansvar att vara öppen för ny teknik och förändringar för att utveckla sitt lantbruk i hållbar riktning. Med det sagt måste det också finnas stöd från marknaden och politiken.

Hållbarhetsåtgärder kan kosta både tid och pengar. Samtidigt är lönsamheten pressad i många lantbruksföretag. Hur löses den ekvationen?

– Om man som till exempel spannmålsodlare inte ser en tillräcklig lönsamhet i verksamheten kanske man inte prioriterar precisionsodling. Det som krävs är en generell förstärkning av den grundläggande lönsamheten i lantbruket för att stimulera investeringsviljan.

FAKTA: Livsmedelsdagarna

· Arrangeras årligen i Tylösand av intresseorganisationen Livsmedelsföreningen.

· Höstens branschmöte pågår 11-13 september.

· ”För världens bästa – innovation och hållbarhet inom planetens gränser” är programrubriken.

· I år delas Livsmedelspriset ut för 53:e gången.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen