Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 december 2018

Skördetröskan omdanade jordbruket

I år är det 90 år sedan den första tanken skördetröskad spannmål tömdes i en spannmålsvagn. Det skedde på godset Axelvold i Skåne. Det var starten på en väldig omdaning av svenskt jordbruk.

 Albert Berg von Linde sparade en man på att låta traktorföraren med en startmotor sköta skärhöjdsregleringen.
Albert Berg von Linde sparade en man på att låta traktorföraren med en startmotor sköta skärhöjdsregleringen. FOTO: Jordbrukstekniska Föreningen

Äntligen hade det regniga och kalla höstvädret lättat. Vid halv elvatiden den 1 september 1928 anser Albert Berg von Linde på Axelvolds gods att det axbrutna Segerkornet blåst ur tillräckligt.

Han ger starttecken till föraren på IH-traktorn som bogserar Nordens första skördetröska, en McCormik No. 11. Där och då börjar en väldig omdaning av svenskt jordbruk och kooperation.

Investerade halv miljon

Noga övervakad av reseingenjören McPearson från International Harvester Company i USA matar tröskan i sig kornet. Abert Berg von Linde är nöjd.

Nettoinvesteringen i tröska och tork var i 2018 års penningvärde hela 507 000 kronor, men borde förbilliga skörden jämfört med bindarskörd. Självbindare och tröskverk hade sålts för att betala tröskan före överskeppningen från New Yorks hamn.

LÄS MER: Så kan du bärga mer halm

Finns i Alnarp

– Möjligen var hustrun Märtha mindre nöjd, säger Claus Wachtmeister, dotterson till Berg von Linde. Augusti regnade bort, medan tröskan tickade krona efter krona.

Fakta: Skördetröskan

McCormick No 11 drogs av en 30 hk traktor, tröskverket drevs av en Farmallmotor. Vikt: 4 ton.

Arealunderlag: 252 hektar

Kapacitet i vete som gav 2,4 ton/ha: 23 dt/tim inklusive urtankning. Tanktömningen tog 1,7 minuter.

Bränsleåtgång: 20 liter per hektar varav 1/3 i tröskmotorn.

Läs mer: Meddelanden från Jordbrukstekniska Föreningen Nr 13, 1929; Nr 19, 1939; Nr 63, 1939.

McPearsons försäkran att klarade tröskan bara suråret 1928 skulle den hålla i 50 år lugnade knappast Märta.

Det blev 30 års tjänst för tröskan som i dag finns att se på Lantbruksmuseet i Alnarp. Den hanterade spannmålen löst så Axelvolds bolstervagnar gjordes om till självtömmande spannmålsvagnar och i trä byggdes en tippgrop, en elevator och en spannmålstork.

Halverade arbetskraften

Albert Berg von Linde ville rationalisera Axelvold och lyckades nästan halvera maxbehovet av arbetskraft och hästar. Med tröskan kapade han årets värsta arbetstopp, den flyttade då till höskörden.

Den toppen kapades med AIV-ensilering, vilken spred vallskörden över längre tid.

Genombrottet dröjde

Den nya tekniken krävde färre men kunnigare lantarbetare. De kunde anställas, medan daglönarna nästan helt försvann.

 Schematisk framställning av skördetröskmaskinen.
Schematisk framställning av skördetröskmaskinen. FOTO: Jordbrukstekniska Föreningen

Med 1930-talets massarbetslöshet i färskt minne skrev Jordbrukstekniska Föreningen, JTF, i en analys 1939 att det var ett stort socialt framsteg. Analysen visar att Märtha hade våndats i onödan, tröskan sparade nära 190 000 kronor per år.

Genomslaget dröjde

Det skulle dröja till 1950 innan skördetröskning slog igenom, och först på 1960-talet ersatte löshantering hundrakilossäckarna.

Tröskornas väldiga mängder fuktig spannmål vällde in över lantmannaföreningarna som fram till 1975 reste centraltorkar och betongsilor över spannmålsslätterna.

LÄS MER: Så kör man en automattröska

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen