Skyddsjakt på vildsvin svår och tidskrävande

Det duggregnar lätt och havreåkern framför oss lyser upp i skymningen. Vi väntar på en flock vildsvin som brukar komma ned från energiskogen bakom åkern på natten. De betar, trampar och ligger sönder stora områden i fältet.

– Det är två suggor och omkring tio yngre grisar som går i det här området. Förra gången jag var här kom vildsvinen in i åkern redan efter en halvtimma, säger Michael Marchel, jägare med uppdrag att försöka skrämma bort och skydda markägarens havre.

Läs mer: LRF vill se ökad jakt på hjort och vildsvin

– De är inte så skygga som man kan tro.

Tidskrävande och svårt

Land Lantbruk har fått följa med på en skyddsjakt utanför Örebro på Sören Perssons marker på gården Prästtorp. Skyddsjakt, eller vakjakt, på vildsvin är ett mycket tidskrävande och svårt jobb. Jägaren måste ha möjlighet att vara borta från familj och vänner under många och långa nätter.

Michael Marchel arbetar på dagarna som fritidspedagog och idrottslärare i Kumla. Han är gift, har ett barn och har jakt som ett allt överskuggande intresse. 

– Det blir många timmar som man spenderar hemifrån. Men jag har varit med och jagat sedan barnsben. Det är en självklarhet. Jag är 24 år och min kompis som sitter på pass på ett annat fält i natt är under 30 år. De flesta som jagar här är över 50 år och är inte särskilt intresserade av vakjakt på vildsvin.

Fakta: vildsvin

Enligt Svenska Jägareförbundets viltdata.se sköts det knappt 103 000 vildsvin under jaktsäsongen 2016/2017 i landet. I Örebro län sköts omkring 3 000 vildsvin per år mellan 2012 och 2015. 2016 ökade siffran rejält till cirka 4 000 skjutna vildsvin.

Exakt hur stor vildsvinsstammen är i landet vet ingen, men Svenska Jägareförbundet bedömer stammens storlek till ungefär 200 000 djur.

Kan komma nära

Det mörknar allt mer. Michael Marchel tar ibland upp en nattkikare och spejar av omgivningarna. I den svartvita bilden lyser djurens ögon mot oss som strålkastare. Ännu är det bara harar som tittar tillbaks.

Om grisarna dyker upp kan de komma riktigt nära jägarna utan att upptäcka dem. Det är framför allt grisarnas luktsinne man måste undvika. Vi har sprejat oss med anisdoft och nu väntar vi. Och väntar.

– Det är skönt att stå helt ensam ute i naturen. Det är lugnt och stilla. 

”Måste hållas efter”

Markägaren Sören Persson har haft problem med vildsvin på flera av sina åkrar. Han brukar ungefär 100 hektar mark och odlar mest spannmål. 

– De måste hållas efter annars blir det helt omöjligt. De kommer att ta över. 

Han påpekar att vildsvinen är ute nästan varje natt på vissa skiften. 

– Det kan vara bortfall på 15, 20 procent vissa år. De betar och lägger ned mycket spannmål. Och den kan man inte ta upp på grund av problem med sten. 

Jagar gärna mer

Trots att skyddsjakten är svår vill Michael Marchel gärna jaga mer. Han satte för ett tag sedan in förfrågan och ett erbjudande om skyddsjakt på Facebook. 

– Vi har inte fått ett enda svar, men jag tror att en markägare som hade satt in en förfrågan hade fått över 50 svar från intresserade jägare. 

Det är osäkert hur stor vildsvinsstammarna är. Enligt Svenska Jägareförbundet ligger stammen på runt 200 000 djur totalt i landet. Men många menar att en sugga får 15 kultingar två gånger om året och att stammen är flera hundratusen större. 

Inte så stor tillväxt

– Det är ingen som vet exakt hur många djur som finns i skogen. Tillväxten är inte så stor som man tror. Enligt de data vi har får en sugga i genomsnitt fyra kultingar tre gånger över en period på två år, säger Göran Bergqvist på Svenska Jägareförbundet.

Under natten syntes några harar, ett par rådjur och en älgko med kalv i nattkikaren. Men inte ett enda vildsvin dök upp i havreåkern. Efter nästan fem timmar i stilla väntan ger vi upp. 

– Visst är det kul att få tillfälle att skjuta. Men det är ju bra för bonden att vildsvinen inte dök upp. På det viset gör vi ju också nytta, säger Michael Marchel.