Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 juni 2017

Slamgurun Per-Göran Andersson stämplar ut efter 29 år

IGELÖSA, LUND.

Efter 29 år som ansvarig lämnar Per-Göran Andersson till hösten över världens mest långliggande försök med slamodling till sin efterträdare.

– Jag tror att slammet kommer att användas i jordbruket även i framtiden. De positiva effekterna överväger, säger han.

Det började 1981. Dåvarande Hushållningssällskapet Malmöhus fick i uppdrag av de intilliggande kommunerna att ta reda på vilka effekter som avloppsslam hade i odlingsmark. Var den en tillgång eller en belastning?

– Jag var växtodlingsrådgivare på den tiden och fick frågan om slammet var något att ha. Den gången blev jag svaret skyldig, säger Per-Göran Andersson.

 Som mest gödslas vart fjärde år motsvarande 12 ton avloppsslam TS per hektar i de långliggande försöken i Skåne. Det är sex gånger så mycket mot vad som normalt är tillåtet med hänsyn till framför allt fosformängden.
Som mest gödslas vart fjärde år motsvarande 12 ton avloppsslam TS per hektar i de långliggande försöken i Skåne. Det är sex gånger så mycket mot vad som normalt är tillåtet med hänsyn till framför allt fosformängden. FOTO: Göran Berglund

Vi åker de 2,5 milen mellan kontoret i Borgeby och Igelösa, som är ett av två försöksfält. På mindre än 0,5 hektar odlas 36 försöksrutor med nio olika kombinationer av mineralgödsel och avloppsslam. Slammet kommer från reningsverket i Lund.

Het debatt

Det finns inga lika långliggande försök i hela världen. Man följer lantbrukarens växtföljd och i år är det därför vårkorn som gäller i Igelösa. På det andra försöksfältet i Petersborg utanför Malmö odlas höstraps.

Debatten om slampspridning har varit het under våren. Bland annat med anledning av LRFs nya kretsloppspolicy och beslutet att utvärdera LRFs medlemskap i Revaq, de kommunala reningsverkens certifieringssystem.

– Det är för mycket tyckande och troende i debatten. Här har vi ett världsunikt försök och resultaten måste beaktas, menar han.

 Sedan 1981 har Hushållningssällskapet på uppdrag av intilliggande kommuner bedrivit försök med att odla med avloppsslam. Per-Göran Andersson har varit ansvarig sedan 1988 och lämnar hösten 2017 över till sin efterträdare Ulrika Dyrlund Martinsson.
Sedan 1981 har Hushållningssällskapet på uppdrag av intilliggande kommuner bedrivit försök med att odla med avloppsslam. Per-Göran Andersson har varit ansvarig sedan 1988 och lämnar hösten 2017 över till sin efterträdare Ulrika Dyrlund Martinsson. FOTO: Göran Berglund

När Per-Göran Andersson summerar det 36-åriga försöksarbetet konstaterar han att farhågorna om ökade halter av oönskade metaller i marken är överdriven. De tas inte heller upp av grödorna i någon nämnvärd omfattning.

– Det som förvånar mig allra mest med försöken är att koncentrationen av metaller i sädeskärnan inte ens ökar vid en så kallad hundraårsgiva, säger han.

”Positiva effekterna överväger”

Försöksresultaten pekar på att slamgödsling håller uppe mullhalten och att fosforvärdena samt kvävehalten ökar. Alla förekommande grödor har svarat positivt på slammet och den genomsnittliga skördeökningen är 7 procent oavsett tillförsel av mineralgödsel.

– Min slutsats är att om man använder slam av bra kvalitet som vi har gjort så överväger de positiva effekterna. Den allra säkraste slutsatsen är att man inte kan gödsla sig till höjda metallhalter i grödorna, säger Per-Göran Andersson.

Kritikerna av projektet påpekar att markerna där försöken bedrivs håller naturligt höga kadmiumhalter och att det relativa påslaget av kadmium från slammet därmed inte blir lika märkbart. Marken har också kalkats till ett högt pH-värde vilket bromsar grödans upptag av bland annat kadmium.

 Som mest gödslas vart fjärde år motsvarande 12 ton avloppsslam TS per hektar i de långliggande försöken i Skåne. Det är sex gånger så mycket mot vad som normalt är tillåtet med hänsyn till framför allt fosformängden. Bilden är från försöksfältet i Igelösa utanför Lund.
Som mest gödslas vart fjärde år motsvarande 12 ton avloppsslam TS per hektar i de långliggande försöken i Skåne. Det är sex gånger så mycket mot vad som normalt är tillåtet med hänsyn till framför allt fosformängden. Bilden är från försöksfältet i Igelösa utanför Lund. FOTO: Göran Berglund

Frågan är också hur mycket av de skadliga ämnena som lakas ut. En sådan studie är gjord och resultatet ska publiceras inom kort. I april togs jordprover för att undersöka förekomsten av mikroplaster.

Under försöket har man också undersökt förekomsten av ett hundratal organiska föreningar, däribland flamskyddsmedel. Det finns inga tecken på att dessa har ökat och förekomsten av läkemedelsrester ligger ofta under mätbar nivå.

”Inga problem att bli av med slammet”

Per-Göran Andersson konstaterar att slammet numera är av en bättre kvalitet än när försöken startade. Halten av bly ligger exempelvis på ungefär på en tiondel. Den enda metallen som inte har minskat nämnvärt är zink.

– Sedan kan det räcka med att en tandläkare slarvar med sin återvinning av kvicksilver för att halterna i slammet ska stiga markant, förklarar han.

Om slam är ett bra gödselmedel – varför har det fortfarande inget marknadsvärde?

– Marknaden är alltför begränsad för att värdet ska öka. Men här i Skåne har kommunerna inga problem att bli av med slammet och såvitt jag vet är det ingen lantbrukare som får betalt för att ta emot det. Däremot ingår i vissa fall spridningen.

 Per-Göran Andersson.
Per-Göran Andersson. FOTO: Göran Berglund

Till hösten lämnar Per-Göran Andersson över ansvaret för slamförsöken till sin kollega Ulrika Dyrlund Martinsson. Han tror att det även i framtiden kommer att gödslas med avloppsslam på svenska åkrar.

– Ja, även om vi snart kommer till en brytpunkt när kommunerna måste bestämma om de ska börja förbränna eller fortsätta på detta spår, säger han.

Mer koppar, kvicksilver och zink i marken

Försöken med avloppsslam omfattar nio olika kombinationer av slamtillförsel och mineralgödselgivor. Slammängden varierar mellan ingen alls, 4 ton TS per hektar och 12 ton TS per hektar i en fyraårsgiva. Gödselgivan varierar mellan ingen alls, halv N-giva/hel PK-giva och hel NPK-giva, allt i förhållande till grödan.

När försöken startade var Socialstyrelsens norm 1 ton slam TS per hektar och år. Naturvårdsverkets nuvarande begränsningsregler innebär i praktiken en maxgiva på 0,5 ton TS. Den högsta givan i försöket ligger alltså sex gånger över tillåten nivå.

Försöken visar en försumbar skillnad i grödornas upptag av metaller i slamgödslad och icke slamgödslad åkermark. I det ena försöksfältet har förekomst av kadmium i marken ökat något. Förekomsten av koppar, kvicksilver och zink har stigit. Totalt har förekomsten av 15 olika metaller analyserats.

Fosfortalen i de slamgödslade markerna har fördubblats jämfört med den mark där det inte tillförts slam. Det är den huvudsakliga orsaken till skördeeffekten.

LÄS MER: Reningsverken vill sänka miljömålen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen