Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 18 november

Slut på investeringsstöd hos många länsstyrelser

Svensk mjölkproduktion är nere på låga nivåer och från politiskt håll är lösningen investeringsstöd. Men siffror visar att pengarna börjar sina och det kommer dröja flera år innan utbetalningarna från nästa landsbygdsprogram påbörjas.

 – Vi har inte samma möjlighet att få lönsamhet i utökat koantal här i skogs- och mellanbygd. Det här kallar inte jag landsbygdsutveckling. Jag skulle hellre vilja ha fler kollegor ute i bygden, säger Anders Strandberg, som är kritisk till att systemet premierar ett fåtal stora investeringar framför flera mindre.
– Vi har inte samma möjlighet att få lönsamhet i utökat koantal här i skogs- och mellanbygd. Det här kallar inte jag landsbygdsutveckling. Jag skulle hellre vilja ha fler kollegor ute i bygden, säger Anders Strandberg, som är kritisk till att systemet premierar ett fåtal stora investeringar framför flera mindre. FOTO: Øyvind und

Hälften av Sveriges 21 länsstyrelser har mindre än 10 procent kvar av budgeten från landsbygdsprogrammet 2014-2020. Nästa landsbygdsprogram börjar tidigast 2022 men risken för förseningar är stor. Enligt flera källor lär det dröja minst tre år innan nya stöd kan beviljas.

Vill investera i ny ladugård

Andreas Strandberg i Gunnarskog är en av tre mjölkbönder i Arvika kommun och står i vägskälet att bygga ut eller lägga ner produktionen. Ladugården från sjuttiotalet är tungarbetad och behöver rustas upp. Planen är att bygga ny ladugård med robot för 68 kor.

För att göra kalkylen mindre snäv och för att banken över huvud taget ska bevilja lånet behövs investeringsstöd. Men länsstyrelsen i Värmlands budget har varit så gott som förbrukad sedan i våras.

– Felet är bristen på kontinuitet och att det inte finns pengar när lantbrukare vill investera. Ett företag är inte redo att investera varje dag i en sjuårsperiod, säger Andreas Strandberg.

I hans fall har bland annat mjölkkris och förra årets torka gjort att investeringen skjutits upp.

Ska öka konkurrenskraft

Jordbruksverket beslutar hur investeringsstöden ska fördelas över landet men har inte möjlighet att styra över hur varje länsstyrelse prioriterar pengarna mellan ansökningar. Alla ansökningar poängsätts efter nationella och regionala urvalskriterier om hur mycket investeringen beräknas bidra till ökad konkurrenskraft och samhällsnytta.

Länsstyrelsen i Värmland har haft drygt 100 miljoner avsatta till investeringsstöd för åtgärden ökad konkurrenskraft inom jordbruk och trädgård. Budgeten har varit något mindre än föregående landsbygdsprogram.

Enligt Torbjörn Eliasson, handläggare på länsstyrelsen i Värmland, kom det in ovanligt många ansökningar i början av perioden, vilket också bidragit till att de har behöva neka ansökningar i större utsträckning i år. I den senaste beslutsomgången har 12 ansökningar beviljats av de knappa 70 som kom in. Dessutom är Värmlands länsstyrelses stödtak på 3 miljoner relativt högt. Med ett lägre stödtak hade det enligt Torbjörn Eliasson inte varit möjligt att stimulera de större investeringarna.

– Hade man smetat ut pengarna hade man tappat syftet med stödet, om att bland annat öka konkurrenskraften. Ju mer poäng desto bättre kan målen uppfyllas och vi vill ju visa att stöden gör tydlig nytta både nationellt och inför EU.

Skåne har mer pengar kvar

Länsstyrelsen i Skåne har tänkt annorlunda sedan investeringsstöden tog slut tidigt under förra programperioden. Stödtaket är visserligen lägre jämfört med Värmland men när Land Lantbruk tog fram siffrorna hade de 59 procent kvar av budgeten.

– Jordbruksverket gav länsstyrelserna instruktioner om att dessa pengar skulle räcka över hela perioden och det har vi försökt hålla. Med tanke på risken för förseningar är det extra viktigt för att utbetalningarna ska kunna löpa på. Tanken är ju att stödet ska finnas till för lantbrukets behov och inte att lantbrukarna ska behöva anpassa sig efter programmets sjuårsperiod, säger Helena Karlsdotter Nilsson, handläggare på länsstyrelsen i Skåne.

Fakta: Så funkar investeringsstöden

Investeringsstöd för åtgärden ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring ges ex. för ny- eller ombyggnation av djurstallar, dränering och gödselhantering. Budgeterade utgifter måste, med vissa undantag, vara minst 100 000 kronor. Stödtaket skiljer sig mellan länsstyrelser, ex. är taket 1,2 miljoner i Skåne jämfört med 3 miljoner i Värmland.

Källa: Jordbruksverket

Relaterade artiklar

Till toppen