Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 26 oktober 2018

Spannmålsbrist leder till högre priser

Efter torkan gör underskott på marknaden att spannmål måste importeras och att prisläget i Sverige är högre än i EU. Många lantbrukare har redan säkrat den höga prisnivån inför 2019.

 Mikael Jeppsson.
Mikael Jeppsson. FOTO: Lantmännen

Lantmännen överskattade årets skörd i somras och justerar nu ner den till en nivå som Sverige inte sett på 70 år. I juli uppskattade Lantmännen årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd till 4,2 miljoner ton. Både Lantmännens och senare Jordbruksverkets prognos ifrågasattes för att vara allt för optimistiska.

Lägre bedömning

Nu går Lantmännen ut med en ny bedömning av skörden som är 700 000 ton lägre än den som gjordes i juli. Den sätts till 3,5 miljoner ton vilket är hälften av genomsnittet för de senaste fem åren och den lägsta skörden sedan slutet av 1950-talet.

– Det blev betydligt sämre än vi förväntade oss innan vi satte tröskorna i fältet, både på vårgrödor och höstgrödor, men i synnerhet på höstgrödor, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk.

Stor avvikelse

Lantmännen brukar aldrig göra en andra bedömning av skörden, men utfallet har heller aldrig varit lägre än prognosen tidigare. En högre skörd än prognosen har däremot inte varit ovanligt.

– Eftersom det är så stor avvikelse och det har varit så mycket diskussion om skörden så tycker vi det är viktigt att omvärlden känner till vad vi tror det blev i slutändan.

Minskad totalskörd

I hela Östersjöområdet har torkan och värmen lett till kraftiga skördesänkningar. Området står för en stor del av den minskade totalskörden i EU som gått från en normal nivå på 300 miljoner ton till 270 miljoner ton i år. Värst drabbat är Sverige och Danmark med skördebortfall på 50 procent. Baltikum har ett skördebortfall på i storleksordningen 25 procent.

Underskott på spannmål

Den dåliga skörden har lett till att Sverige, som alltid brukar ha överskott på spannmål, har hamnat i en underskottssituation och blir nettoimportör av spannmål.

Från att de senaste åren ha exporterat i genomsnitt 1,65 miljoner ton kvarnvete, maltkorn, grynhavre och råg per år finns det nu ett uppskattat behov av att importera cirka 900000 ton vete, grynhavre och råg.

Högre pris

Det innebär också att prisnivån för ovanlighetens skull är högre i Sverige än i Europa.

I våras motsvarades ett pris på Matifbörsen för kvarnvete på 170 euro per ton av en prisnivå i Sverige på cirka 167 euro per ton. Sedan dess har priserna gått upp med 30 euro per ton till en nivå omkring 200 euro per ton på Matif. Men de svenska priserna har ökat till en nivå omkring 220 euro per ton, då både ett högre inhemskt pris och kostnader för frakt och lossning för importerad vara tagits med i beräkningen.

Pris som import

– Vi har en prisuppgång i Sverige som dels beror på att vi har en sämre skörd i Östersjöområdet, dels på att vi har en ganska kraftig uppgång som kommer av att vi har brist på spannmål i landet. Istället för att svensk spannmål prissätts som att den går på export så prissätts den som att den ska importeras. Därför får vi en prisuppgång i Sverige som är högre än till exempel tyskarna eller balterna får i dagsläget, säger Mikael Jeppsson.

Sålt spannmål

Många lantbrukare har utnyttjat tillfället med högre priser för att säkra priser inför 2019 års skörd.

– Det är väldigt många som har sålt spannmål på termin till oss. Lantmännen har köpt betydligt mer av nästa års skörd per dags datum än vi har gjort de senaste fem åren. 

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen