Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 mars

Stolt över förbudet – besviken över resultatet

TILLBERGA.

Snart går startskottet för LRF:s stämmor 2019. Vi tar tillfället i akt att blicka tillbaka på en LRF-motion från historien som gett stort avtryck i det svenska lantbruket. Sven-Erik Johanssons motion låg bakom att Sverige för över 30 år sedan förbjöd rutinmässig medicinering genom foder.

 Sven-Erik Johansson har alltid varit fylld av idéer och engagemang. Det var i första hand hans LRF-motion som låg bakom att Sverige för över 30 år sedan förbjöd rutinmässig medicinering genom foder.
Sven-Erik Johansson har alltid varit fylld av idéer och engagemang. Det var i första hand hans LRF-motion som låg bakom att Sverige för över 30 år sedan förbjöd rutinmässig medicinering genom foder. FOTO: Per Groth

I oktober kom nyheten att EU om tre år ska ha förbjudit rutinmässig användning av antibiotika i djurfoder och att vissa typer av antibiotika endast ska användas på människor. Beslutet orsakade genast ett ordkrig med den amerikanska administrationen.

– Det är ett jättebra beslut och borde givetvis ha tagits för länge sedan. Däremot tror jag inte att länder som Spanien och Italien kommer att klara av att följa det, säger Sven-Erik Johansson där han sitter i Nibble gårds kontorsbyggnad.

Hans motion låg bakom

Sven-Erik var på 1980-talet en av de starkaste rösterna för att svenska djurhållare skulle sluta med tillväxtfrämjande mediciner. Hans motion låg till grund för ett beslut på LRF-stämman 1984 som två år senare ledde fram till att uppfödningsmetoden förbjöds.

– När frågan skulle debatteras blev jag uppträngd i ett hörn av två välvuxna grisuppfödare från södra Sverige. De skulle se till att jag hamnade på en annan planet om jag inte slutade. Jag svarade att det skulle bli jättekul eftersom jag bara hade varit på en.

Dyrare foder utan antibiotika

Det rutinmässiga användandet av antibiotika började redan på 1950-talet och var på 1960- och 1970-talen så vanligt att foder utan medicin blev dyrare eftersom detta såldes i så små volymer.

 Nibble gård norr om Västerås har integrerad produktion och föder upp drygt 5 000 slaktgrisar per år. Gårdskött under eget varumärke säljs i ett 20-tal butiker i Sverige. I mars 2019 firar Nibbles gårdsgriskoncept 20-årsjubileum.
Nibble gård norr om Västerås har integrerad produktion och föder upp drygt 5 000 slaktgrisar per år. Gårdskött under eget varumärke säljs i ett 20-tal butiker i Sverige. I mars 2019 firar Nibbles gårdsgriskoncept 20-årsjubileum. FOTO: Per Groth

Men på Nibble gård norr om Västerås, där Sven-Erik Johansson hade startat grisuppfödning 1962, slutade man redan efter några år. Det var framför allt oron för hur medicinresterna kunde tänkas påverka den biologiska mångfalden i markerna som gnagde.

 När foder med tillsats av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte dominerade marknaden på 1970-talet var Sven-Erik Johansson en av de grisuppfödare som vågade ifrågasätta det som skedde.
När foder med tillsats av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte dominerade marknaden på 1970-talet var Sven-Erik Johansson en av de grisuppfödare som vågade ifrågasätta det som skedde. FOTO: Per Groth

Skapade planerad produktion

– Har man god hygien och rätt skötsel så behövs det ingen antibiotika i fodret. Vi skapade ett system för planerad produktion med fasta rutiner, bland annat att tvätta stallet efter varje grisning och omgång, berättar Sven-Erik Johansson.

Han är stolt över hur svenska lantbrukare på eget initiativ plockade bort fodertillsatserna men han är också besviken på att de som styrt svenskt lantbruk inte har lyckats utnyttja mervärdet i marknadsföringen.

 Svensk grisuppfödning har i över 30 år bedrivits utan tillsatser av antibiotika i fodret. Men mervärdet har i stället för utveckling resulterat i avveckling. Produktionen är ungefär hälften så liten i dag som den var när förbudet infördes.
Svensk grisuppfödning har i över 30 år bedrivits utan tillsatser av antibiotika i fodret. Men mervärdet har i stället för utveckling resulterat i avveckling. Produktionen är ungefär hälften så liten i dag som den var när förbudet infördes. FOTO: Per Groth

Tröttnade på oviljan

– Så länge jag orkade driva på i frågan fick jag förklaringar från LRF och kooperationen i stil med att det skulle störa våra relationer med politiker, handeln och så vidare om vi lyfte fram det fina som vi hade gjort. Det år så typiskt svenskt lantbruk att gå med både sockor och filttofflor på sig, muttrar Sven-Erik Johansson.

Han tror att ytterligare en orsak är den frihandelsvänliga linje som Sverige har haft genom åren och som förstärktes ytterligare i och med medlemskapet i EU.

LÄS MER: Resandet till Asien sprider mest antibiotikaresistens

Jobbar med gårdsgris

Sven-Erik var under många år engagerad i LRF på olika plan och han var drivande inom grisseminen. Senare arbetade han för användning av vall till biogasrötning och var med om att starta biogastillverkning i Västerås.

 Genom att satsa på planerad produktion med grisar i omgångar och noggrann rengöring av stallarna har Sven-Erik Johanssons uppfödning klarat sig i flera decennier utan tillsatser av antibiotika i fodret.
Genom att satsa på planerad produktion med grisar i omgångar och noggrann rengöring av stallarna har Sven-Erik Johanssons uppfödning klarat sig i flera decennier utan tillsatser av antibiotika i fodret. FOTO: Per Groth

Men han tröttnade successivt på vad han upplevde som ovilja mot idéer från gräsrotsnivå och har efter att sonen Magnus och sonhustrun Lena tog över grisuppfödningen 2005 ägnat det mesta av sin tid åt att marknadsföra Nibbles gårdsgriskoncept. Köttet säljs under eget varumärke i 20 butiker på olika platser i landet.

Varnade Ica

– För några år sedan fick jag chansen att hålla tal på Icas stämma och sa till dem att det är ni som sitter på svenskt jordbruks framtid. ”Fortsätter ni att köpa utländskt har vi till slut inget kvar”, sa jag men VDn Per Strömberg tyckte att jag överdrev, berättar Sven-Erik Johansson.

 Sven-Erik Johansson är en lantbrukare som helst går sina egna vägar. Slaktgrisstallarna på Nibble gård är enligt en dansk modell med längor och gödslingshörn utomhus, allt för att förbättra hälsoläget.
Sven-Erik Johansson är en lantbrukare som helst går sina egna vägar. Slaktgrisstallarna på Nibble gård är enligt en dansk modell med längor och gödslingshörn utomhus, allt för att förbättra hälsoläget. FOTO: Per Groth

Nibble gård har som krav på butikerna som säljer dess griskött att personalen i charkdiskarna ska komma till gården på studiebesök. Då brukar Sven-Erik fråga vilka som tror att man i Sverige ger grisarna antibiotika i förebyggande syfte.

– Många av de anställda är yngre, kanske mellan 23 och 35 år, och senaste gången jag ställde frågan räckte nio av tio upp handen. Vår kontaktperson i butiken var med och han blev chockad av okunskapen, säger Sven-Erik Johansson.

Missade historisk chans

Han konstaterar att Sverige vid tidpunkten för förbudet mot antibiotikatillsatser i fodret hade en självförsörjningsgrad på 130 procent och att den i dag är nere i 50 procent. Chansen att utnyttja det svenska mervärdet vändes alltså till sin motsats.

 Nibble gård kallar sin produktion för ekodynamisk vilket har lett till en del sura miner bland certifieringsorgan. Målet är att kombinera det bästa av konventionella och ekologiska metoder.
Nibble gård kallar sin produktion för ekodynamisk vilket har lett till en del sura miner bland certifieringsorgan. Målet är att kombinera det bästa av konventionella och ekologiska metoder. FOTO: Per Groth

– Jag tror att danskarna kommer att köra över den svenska grisuppfödningen. Där är man inte blyga för att tala om när man gör någonting bra. Varför använder inte våra företrädare samma argument?

LÄS MER: EU tar beslut om skärpta antibiotikaregler

Relaterade artiklar

Till toppen