Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 juli 2018

Stora förluster efter andra året av missväxt

I Prästbol utanför Karlstad finns nordens största avelsbesättning med renrasiga köttdjur. Här har missväxten lett till stora förluster i vallskörden och ägaren, Jan Johansson, har fått stödutfodra sedan mitten av juni.

 Jan Johansson
Jan Johansson FOTO: Øyvind Lund

Under ett normalår har Prästbol fler hektar vall än de behöver men i år är skörden långt ifrån tillräcklig. Till följd av torkan måste Jan Johansson minska djurantalet från cirka 1250 till 800 djur.

– Det ser inte bra ut just nu men vi får se, året är inte slut än. Här gav förstaskörden ungefär 70 procent av normal skörd. Jag har fått ihop 750 bal från träda som vänliga människor runt om kring släppt åt mig men den har vi redan börjat använda för stödutfodring. Största problemet är andraskörden. Den skulle egentligen köras av nu men jag har sett att det bränner där korna har betat. Och eftersom återväxten inte varit mer än 10 procent av en normal andraskörd så väntar vi i stället in lite regn så vi kan ta bort det. Nu hänger mycket på att vi får bra tredjeskörd och bra majsskörd, säger han.

Har fodrat grönfoder sen mitten av juni

I fjol var väderläget likartat i Värmland och redan då tröt fodret. På delar av Prästbols areal fick djuren beta till november och Jan Johansson köpte in 1500 bal som räckte fram till årets betesperiod. Men eftersom lagren var tomma och tillväxten nära obefintlig på vallarna har Jan Johansson tvingats fodra grönfoder sen mitten av juni i år.

– Att köpa 1500 bal såg jag som en engångsföreteelse för att kunna hålla djurantalet, men det är inte ekonomiskt försvarbart att göra flera år i rad. Slaktpriserna sjunker och balarna är jättedyra så att rädda sig fram på det viset är inget alternativ, säger han och tillägger:

– Jag har fördelen att kunna avstå från att köpa de runt 300 tjurkalvar som jag annars skulle ta in i besättningen. Under våren har vi också bestämt oss för att dra ner på semineringarna och i stället slakta en del kvigor i höst och vinter.

Vad har du för strategi vid slaktplanering?

– Det är en tuff bransch och just nu när det är fallande priser så det är inte helt lätt. Man måste gardera sig. Redan när jag tar in kalven gör jag en plan för när den ska slaktas och till vilket pris. Jag gör en budget när jag köper in dem och planerar efter den ungefärliga tid det tar att få dem färdiga, säger Jan Johansson och tillägger:

– Framgent kommer jag inte hålla fler djur än jag har foder till. Budgeten är så pressad just nu att det aldrig skulle löna sig att köpa både kalvar och foder. Det skulle aldrig gå ihop med de slaktpriser vi kommer ha 2019, då är det bättre att ha stallet tomt.

Vad behövs nu?

– Det som är centralt viktigt är regn så att vi får både bra majsskörd och tredjeskörd gräs. I fjol var det likadant men då kom regnet sent. Då mognade majsen och vi fick 10-12 ton torrsubstans så jag hoppas på den.

– Det vore bra om vi kan få svenska folket och myndigheter att välja svenskt kött så att vi blir av med köttet nu och kan slakta lite mer i höst. Vi behöver öka slakten, att frysa in kött vore den absolut värsta katastrofen. Det skulle förstöra priserna flera år framåt, säger Jan Johansson.

Hur blir det i höst?

– Det kommer bli överskott på kalv. Och jag befarar att de som normalt sett inte sparar sina egna kalvar kommer få stora bekymmer. Men viktigast nu är att komma ihåg att än är det inte kört, säger Jan Johansson.

LÄS MER: Sex lantbrukare om hur de drabbas av torkanLÄS OCKSÅ: De hjälper till i brandkatastrofen i Jämtland (LAND)

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen