Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 december 2017

Störst i Norden med 18 nyinköpta mjölkrobotar

Med 18 nyinköpta mjölkrobotar har Vallens gård utanför Ljusdal just blivit Nordens största robotbesättning. Jan-Erik Hansson och hans son tror på att investera när tiderna är som sämst.

Samordningsvinster, möjlighet att sprida fasta kostnader på fler enheter och upphandla med en stor orderportfölj gör storskalig mjölkproduktion mer lönsam. Det menar Jan-Erik Hansson vars gård i Hälsingland just blivit störst i Norden på robotmjölkning.

 Vallens Gård, Henrik Rosenqvist .
Vallens Gård, Henrik Rosenqvist . FOTO: leif jäderberg

Aktiebolaget som drivs av familjen Hansson omsätter cirka 57 miljoner kronor och huserar över 2 000 nötkreatur. Sedan tre månader hålls de 750 mjölkande korna med fri kotrafik där djurgrupper om 150 kor har tillgång till tre robotar vardera. Tidigare skedde mjölkningen i en dubbel 20-grop, en process som tog 18 timmar per dygn och som nu ersatts med robotteknik.

Beställde våren 2016

Mitt under den svåra svacka som hela mjölk-Sverige drabbats av gick Jan-Erik Hansson och sonen Henrik Rosenqvist i automatiseringstankar. Under försommaren 2016 gjordes beställningen hos Lely och därefter var arbetet med utslagning och rekrytering av livdjur samt ombyggnation på rull.

 – En osäker bank säger nej. De måste känna sig säkra. Det jag lovat måste jag leverera, säger Jan-Erik Hansson.
– En osäker bank säger nej. De måste känna sig säkra. Det jag lovat måste jag leverera, säger Jan-Erik Hansson. FOTO: leif jäderberg

I mars påbörjades tillbyggnaden som i dag rymmer robottorg och serviceutrymmen. Kortsidorna på de tre tätt placerade ligghallarna öppnades och anslöts till nybygget och under tidig höst i år installerades 18 nya mjölkrobotar på gården.

Lyssna på ljudklippet och se bildspelet från ladugården:

Sedan millennieskiftet har deras företag gjort en jätteresa. Då hade de 140 koplatser i stallarna. I dag rymmer Vallens gård Nordens största robotbesättning. Sedan 2006 har det i företaget byggts i runda slängar en ny byggnad om året.

 Från vänster: Jan-Erik Hansson och sonen Henrik Rosenqvist.
Från vänster: Jan-Erik Hansson och sonen Henrik Rosenqvist. FOTO: leif jäderberg

Gått med vinst trots tuffa tider

Besättningsstorleken har närmare tiodubblats och omsättningen har ökat med cirka 40 miljoner kronor. Trots många tuffa år bakom sig och arbetet efter sitt livs största investering framför sig räds Jan-Erik Hansson inte nya investeringar.

– I grova drag så fluktuerar marknaden i treårsperioder med toppar och dalar. Orkar man investera när mjölkpriset är i botten så kan man handla mycket billigare. Investeringen blir lägre, plus att när det vänt igen så har du hunnit få ett bra flyt i företaget och kan ligga på maxproduktion när det betalar sig som bäst, säger han och förklarar vidare att de senaste åren varit tuffa, men att företaget ändå gått med vinst.

 – Det största var hur vi skulle lösa trafiken i en befintlig anläggning. Funkar inte trafiken så är det ju ingen idé att bygga, säger Jan-Erik Hansson.
– Det största var hur vi skulle lösa trafiken i en befintlig anläggning. Funkar inte trafiken så är det ju ingen idé att bygga, säger Jan-Erik Hansson. FOTO: leif jäderberg

Tre grundbultar ska betala jätteinvesteringen. Det handlar om de mjuka värdena för kor och personal; bättre djurhälsa, ökad avkastning och minskade personalkostnader.

– Utmaningen är att hämta hem vinsterna för att kunna betala när du gör en investering. Just nu pekar alla pilar åt rätt håll för oss. Fortsätter det som nu så tar det inte många år innan den här satsningen betalt sig, säger Jan-Erik Hansson.

FAKTA: Vallens gård

Konventionell mjölkproduktion

Omsättning 2017: Cirka 57 miljoner kronor.

Omsättning 2016: 45,6 miljoner kronor.

Skogen med virkes- och flisförsäljning samt körslor ligger i eget bolag med en omsättning på 9-10 miljoner per år.

Personal: 11 djurskötare och 4 maskinförare.

Produktionssystem: robotmjölkning med fri kotrafik.

Djur: 750 mjölkande, främst Holstein.

Tillbyggnadskostnad: Cirka 9 miljoner med mjölktankar, fodersystem och så vidare.

Mark: 800 hektar produktiv skog, 400 hektar egen åkermark samt 800 hektar arrenderad.

Produktion: Cirka 37 kilo per ko och dag.

Produktion före omställning: Cirka 33 kilo per ko och dag.

Antal laktationer: 3,2-3,4.

Antal mjölkningar per dygn: Mellan 2,9 och 3,0.

Första seminering: 13-16 månader.

Tankcelltal: Cirka 250 000/milliliter (300 000/ml före omställning).

Foder: Fullfoder plus färdigfoder i robot. Köper in cirka 30 procent av spannmålen. Foderblandningen består av krossat korn och vårvete, koncentrat från Lantmännen, ensilage av gräs, hackad helsäd av vårvete och åkerböna, halm och mineraler.

Kraftfodergiva i robot: 6 kilo i snitt.

Utfodring: 2 gånger på dag.

Hälsobovar: Klövar, klöveksem, mastiter.

Mjölktankar: Två tankar á 40 kubik.

Gårdens största kostnad: Årlig koncentratskostnad, cirka 8 miljoner kronor avseende mjölkkor, kalvar och slaktdjur.

Mejeri: Arla.

”Mycket handlar om upphandling”

Det är viktigt att inte haka upp sig på intäkterna, viktigast för lönsamheten är att dra ner på kostnaderna, menar Jan-Erik Hansson.

– Intäkterna är ganska spikade av någon annan, man får det man får så att säga. Sänker de mjölkpriset tio öre så kan du lika gärna sänka dina foderpriser med tio öre. Det är så vi arbetar och det är så vi har växt så pass kraftigt och kan se fördelarna med det, säger han.

– Mycket i dag handlar om upphandling. Det är viktigt att alltid tro att man gjort en bra affär. Nyckeln till det är god framförhållning. För oss är det en styrka att vi är så stora, men planeringen är viktigare. Det är steg ett. Det gäller att vara med på banan och hålla koll på tendenser på världsmarknaden för att se om det är rätt tid att binda priser och så vidare. Mycket handlar om affärsstrategi. Vi köper till exempel 400 ton gödning årligen. En prisökning med 10 öre kilot betyder 40 000 kronor för oss.

Allt från logistik till kornas dricksvatten är noga igenomtänkt på Vallens gård. Grundvattnet som hjälper till att kyla mjölken på väg till någon av de 40 kubiktankarna går sedan till kornas vattentråg. Transporterna sker med lastbil i stället för traktor med släp.

Passerat sexmånadersmålet

På gården arbetar de mot kort- och långsiktiga mål. Och efter omställningen till robotmjölkning har alla siffror vänt åt rätt håll. Djurhälsan har blivit bättre, antalet mjölkningar ligger i snitt på 3 om dagen, celltalen har sjunkit och produktionen har ökat.

– Redan i dag har vi passerat sexmånadersmålet. Det är viktigt att ha de här målen så att man kontinuerligt kan stämma av, i stället för att bara slentrianmässigt fortsätta på samma sätt. De måste så klart vara rimliga och det är viktigt att man kan ändra dem, men grunden är att alla gårdar kan förbättra sig, säger Henrik Rosenqvist.

Företaget har en intensiv period framför sig med 375 dräktiga kvigor som ska kalva in till sommaren. Först då kommer stallarnas 1 100 koplatser vara fyllda.

Tre tips:

Skapa förtroende hos banken

Alla investeringar är beroende av kapital utifrån, ingen klarar sig själv helt och hållet och mycket är en förtroendesak. Speciellt om man ska låna mycket pengar. Särskilt när det är så osäkra tider så är de ganska restriktiva mot mjölkproduktion. Det kan man förstå eftersom det är stora investeringar och dålig lönsamhet.

Jobba på kostnaderna

Fokusera inte bara på att få in mer pengar. Många fokuserar på mjölkpris etc. men man måste gå till sig själv först och se på sina kostnader.

Ekonomistyrning med uppföljning

Jag har två budgetar till exempel, en för innevarande år och en för två-tre år framåt. Sen har jag kassaflödesanalys, det vill säga likviditet och så vidare. Varje månad gör jag månadsbokslut för att justera budgetar och stämma av. Vi arbetar med ett enormt kassaflöde och ett osäkert sådant, därför gäller det att vara med.

Relaterade artiklar

Till toppen