Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 9 augusti

”Svensk mark kommer vara otroligt värdefull i klimatarbetet”

Hur vi nyttjar jorden kommer påverka om vi når 1,5-gradersmålet eller inte, enligt IPCC:s senaste specialrapport. 

– Det finns stor potential i jordbruket i Norden och inte minst i skogsbruket, säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i IPCC.

 Maria Dirke, expert på hållbarhet och klimat för LRF.
Maria Dirke, expert på hållbarhet och klimat för LRF. FOTO: Mats Karlsson
 Klimatrapporten som nu släppts av FN:s klimatpanel IPCC visar att utsläppen från markanvändning i världen står för 23 procent av de globala utsläppen.
Klimatrapporten som nu släppts av FN:s klimatpanel IPCC visar att utsläppen från markanvändning i världen står för 23 procent av de globala utsläppen. FOTO: Mostphotos

Klimatrapporten som nyligen släppts av FN:s klimatpanel IPCC visar att utsläppen från markanvändning i världen står för 23 procent av de globala utsläppen. Dessutom går upp till en tredjedel av världens matproduktion bort i svinn. 

– Man visste ju att förluster och svinn är mycket, men att det var så mycket… ja, där stannar man till för en stund, säger professor Markku Rummukainen, klimatexpert och Sveriges representant i IPCC.

”Stor potential i Nordens jordbruk”

Markku Rummukainen har varit på plats i Geneve, där specialrapporten ”Klimatet och marken” från FN nu offentliggjorts. 195 medlemsländer har gått samman och framställt publikationen som visar vad som krävs vad gäller marken för att nå det 1,5-gradiga klimatmål som är satt. 

– Jordbrukets utsläpp måste hanteras tillsammans med andra utsläpp för att vi ska kunna nå de klimatmål om att begränsa temperaturhöjningen. Det finns stor potential i jordbruket i Norden och inte minst i skogsbruket, säger Markku Rummukainen.

Kolbindning

Några av områdena som han nämner handlar om kolinbindning i skog och mark, brukande av skogen för att få produkter som kan ersätta fossilintensiva material och biobränsle. Inom lantbruket tas utsläpp från djurhållning, användning av konstgödsel och arbetsmaskiner upp som exempel. 

Vilken roll har Sveriges lantbruk och skogsbruk i det här?

– Sverige tillika andra länder behöver ta hand om sina utsläpp och skapa klimatnytta. Sverige är ett viktigt skogsland. En del av maten som finns i Sverige produceras i Sverige men vi äter ju också mat från väldigt många andra länder. Så att arbeta både på hemmaplan men också titta på värdekedjorna i vad vi köper och säljer. Hur det ligger till längs dem. Sverige har stora möjligheter att vara innovativa och ta fram bra lösningar som även kan användas i andra länder också hur man brukar och hur man förädlar råvaror till livsmedel. Hur man använder restströmmar på bästa möjliga sätt och minskar förluster av svinn och avfall. 

Hur ska vi göra det?

– Väg in och tänk på klimatpåverkan och klimatnyttor när man tar beslut. Titta på de goda exemplen, det finns stora skillnader i världen mellan länder och produktionssystem och det finns säkert även i Sverige. Prata med grannarna är ett sätt och jobba i nätverk också. Det finns mycket man kan göra. Potentialen till åtgärder är knappast uttömd. 

Några av områdena som Markku Rummukainen nämner handlar om kolinbindning i skog och mark, brukande av skogen för att få produkter som kan ersätta fossilintensiva material och biobränsle. Inom lantbruket tas utsläpp från djurhållning, användning av konstgödsel och arbetsmaskiner upp som exempel. 

Hur känner du inför framtiden för lantbruk och skogsbruk i Sverige?

– Vi kommer fortsätta bruka jorden i skogsbruk och jordbruk i Sverige och i Norden. Vi kommer att ha jordbrukare, livsmedelsindustri och skogsbrukare. Men man kommer använda lite annorlunda metoder och tekniker. Möjligen odla andra grödor. Livsmedelsindustrin har tagit fram klimatvänligare produkter som folk köper för att de är bra. Det finns en hotbild men det finns också många möjligheter att arbeta med lösningar, säger Markku Rummukainen.

Nyttja det som finns

 Professor Markku Rummukainen, klimatexpert och Sveriges representant i IPCC.
Professor Markku Rummukainen, klimatexpert och Sveriges representant i IPCC. FOTO: Frida Forsén

Ett sätt som kan bidra är att nyttja de resurser som finns på ett effektivare sätt, anser LRF:s expert på hållbarhet och klimat.

– Det är av globala skäl viktigt att vi börjar använda vår mark här som inte nyttjas i dag. Den marken vi har i Norden kommer vara otroligt värdefull och vi kommer kunna bidra på ett sätt som inte andra länder kan. Stora problem som ökenutbredning, erosion och brist på vatten sker inte här, men det är vår konsumtion som bidrar till det. Varningssignalerna är tydliga och det är viktigt att ta till sig dem. Det blir inte lätt, säger Maria Dirke.

Hur ska det göras?

– Vi kan öka produktionen av grödor där vi redan i dag ligger bra till. Vi är av naturliga skäl begränsade här uppe och kan inte odla alla grödor året runt, men vi har goda förutsättningar för att odla mer om marknaden vill ha det. De kunskaperna kommer efterfrågas och där ligger svenskt lantbruk och skogsbruk bra till, säger hon.

Vad kan vi göra bättre?

– Jag tycker att vi kan ändra våra egna attityder och våra självbilder. Är man aktiv i svenskt lantbruk så är man med och formar det framtida klimatet, säger Maria Dirke.

IPCCs klimatrapporter:

IPCC:s specialrapport om klimatförändringar och marken beslutades den 7 augusti i Geneve. Den handlar om klimatförändringar och ökenspridning, markförstöring, hållbar markanvändning, matsäkerhet samt flöden av växthusgaser i landbaserade ekosystem. Rapporten är en del av IPCC:s pågående sjätte arbetsprogram som innehåller flera rapporter.

Nästa specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat presenteras den 23 september 2019.

Källa: SMHI

LÄS MER: Jord- och skogsbruk viktiga för utsläppsmålLÄS MER: Torkan i Europa inte unikLÄS MER: ”Jordklotet har feber – det kommer inte att gå över”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen