Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 9 juni

Svenska bönder kan rädda biologisk mångfald

En miljon arter står inför nära utrotning, lyder larmet i en uppmärksammad global rapport. Svenska bönder har en viktig roll i att vända utvecklingen, menar Torbjörn Ebenhard på SLU.

 Allt fler har förstått att många arter av växter och djur är hotade, konstaterar Torbjörn Ebenhard
Allt fler har förstått att många arter av växter och djur är hotade, konstaterar Torbjörn Ebenhard FOTO: Staffan Claesson

Bland de djur- och växtgrupper som människan har studerat väl är 25 procent av arterna hotade av mänsklig aktivitet, konstaterar den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald, IPBES. Torbjörn Ebenhard, på SLU, var svensk förhandlare av rapporten som vill väcka fler till insikt om den biologiska mångfaldens avgörande roll för allas vår existens.

Vilken del har jordbruket i denna utveckling?

– Jordbruket är en näring som omvandlar väldigt många naturliga ekosystem och förändrar livsmiljöerna i accelererande takt. Det är skogar som avverkas och blir åkrar och betesmarker. Det är våtmarker som dikas ut och savanner som odlas upp. Så jordbruket är en del i denna process. En väldigt stor drivkraft är förstås att förse människorna i världen, som blir allt fler, med mat.

FAKTA/IPBES

IPBES står för The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

Samarbetet omfattar 132 länder.

Den globala rapporten på cirka 1800 sidor är resultatet av tre års arbete av över 400 experter.

Vid ett årligt plenarmöte i FN-organet UNESCO:s högkvarter i Paris i början av maj godkändes hela rapporten. Dess sammanfattning på 40 sidor förhandlades av medlemsländerna, som därmed är bundna av texten.

Hur är läget i Sverige?

– Det är samma typer av hot i stort sett. Det finns många tusen arter på den nationella rödlistan som artdatabanken sammanställer. Alla arterna på listan är inte globalt hotade, men om de försvinner från Sverige så är det ändå allvarligt för våra ekosystem. Det är dessutom så att det vi producerar och konsumerar här i Sverige har effekter på den biologiska mångfalden runt om i världen.

Det påpekas ju ofta att vi svenskar genom vår stora import av livsmedel och andra varor samtidigt exporterar våra globala fotavtryck på miljön och klimatet och som du nämner även på biologisk mångfald. Vad kan svenska bönder bidra med i det perspektivet?

– Den svenska bonden har en viktig roll i att se till att vi har bra svensk mat som produceras här hemma på ett så hållbart sätt som möjligt. Många arter som är rödlistade på den svenska listan gynnas av ett hållbart jordbruk. Men det är ju väldig skillnad mellan ett industrialiserat jordbruk i stor skala med mycket användning av konstgödsel och bekämpningsmedel och en mer småskalig drift där metoderna påminner om dem som har utvecklats under flera hundra år.

Svenska bönder ser ju till att landskapet betas av många mular. Hur värderar du betesdriftens roll?

– Den biologiska mångfalden trivs bra på betesmarkerna. Frågan är ju här hur mycket kött vi ska äta eftersom det ger mer koldioxidutsläpp. Men om man ska äta kött, så bör det vara kött från svenska hagar där det betar djur så att vi inte exporterar våra miljöproblem. I ett land som Brasilien är ju köttproduktionen den största drivkraften att skövla naturlig skog.

Det sägs ofta att den biologiska mångfalden har hamnat i skuggan av klimatdebatten?

– Vi ser nu att människor också börjar prata om biologisk mångfald vilket är absolut nödvändigt. Den här frågan hänger tätt ihop med klimatet. Förlusten av biologisk mångfald innebär ju att vi förlorar ren luft, vatten och mat. Det krävs grundläggande förändringar i samhället för att vända trenden. Rapporten från IPBES är bara början.

Så vad händer nu?

– På åtgärdssidan är det tänkt att IPBES-rapporten ska leda rakt in i FNs konvention om biologisk mångfald, CBD, där en ny strategi för nästa tioårsperiod ska sättas vid ett möte i Kina 2020. IPBES har också startat arbetet med en ny rapport för att visa hur samhället kan förändras för att klara både den biologiska mångfalden och människans försörjning.

FAKTA/Torbjörn Ebenhard

Född: 1958.

Aktuell: I sin roll som en av experterna i den svenska delegationen under förhandlingarna av IPBES globala rapport.

Bakgrund: Fil Dr i ekologisk zoologi. Forskningsledare vid SLU, och stf föreståndare för Centrum för biologisk mångfald.

Intressen: Vara ute i naturen och skåda fåglar och däggdjur. Följer systematiken av däggdjur som hobby.

LÄS MER: Så kan du skapa ett rikare växt- och djurliv.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen