Svenska köttpriser går upp när EU tappar

Ländernas nedstängningar i spåren av coronapandemin har gjort klara avtryck i efterfrågan på kött. Räknat från vecka 11, andra veckan i mars, har EU-priserna på de båda stora djurslagen gris och nöt rasat.

För slaktgris klass E var fallet motsvarande 4:38 svenska kronor på tio veckor. Under samma tid föll priset på ungtjur klass R3 med 2:95.

– Nästan hela efterfrågan från foodservice-sektorn har försvunnit och det kan ökad försäljning inom dagligvaruhandeln inte kompensera för, säger Karsten Flemin, marknadsanalytiker för gris på danska Landbrug & Fødevarer.

Stigning med 35 öre i Sverige

Samtidigt har det svenska priset på gris enligt Jordbruksverkets sammanställning stigit med 35 öre från 19:29 till 19:64. På nötsidan är uppgången 1:20, från 43:59 till 44:79.

Det ska dock noteras att prisangivelserna inte fullt ut motsvarar betalningen till uppfödarna eftersom de inte tar hänsyn till avdrag för transporter och inte särskiljer bättre betalda nischproduktioner.

– Det är typiskt att länder som Sverige och Storbritannien klarar sina priser bättre eftersom i stort sett hela produktionen går till privatkonsumtion i den inhemska livsmedelssektorn, konstaterar Karsten Flemin.

De stora grisproducerande länderna i EU har sedan våren 2019 haft glada dagar med rekordbetalningar till följd av hög efterfrågan från framför allt Kina och andra asiatiska länder som drabbats av den afrikanska svinpesten. Kulmen nåddes i mars med ett genomsnittligt grispris på motsvarande 21:22 svenska kronor.

– Nu har det kinesiska priset fallit i över tre månaders tid med totalt 25 procent. Det beror dels på att Kina haft sin egen coronakris och dels på att den inhemska produktionen börjar ta fart igen, säger Karsten Flemin.

Dagens genomsnittliga EU-pris på gris är historiskt sett ändå det högsta sedan Jordbruksverkets började föra statistik 2010. Det kan man inte säga om nötpriset som inte har varit så lågt sedan hösten 2017.

– Nötkött är mer känsligt för efterfrågan från hotell- och restaurangsektorn. Därför har EU för nöt och lamm öppnat för att ersätta kostnaderna för privat lagring under 90–120 dagar. Intresset har dock inte varit så stort hittills, säger Eva Jirskog, utredare på Jordbruksverket.

Sverige har sedan början på 2015 haft ett nötpris på över 40 kronor. För gris är det däremot nu uppe på historiska höjder sedan Jordbruksverkets rapportering startade 2010.

– Vi har en enormt stark hemmamarknad och dessutom för tillfället bra foderpriser. Därför står vi stabilt så länge vi håller coronasmittan borta från slakterier och från medarbetare på gårdarna, säger Margareta Åberg, grisexpert på LRF.

Det som hänt under våren vittnar med önskvärd tydlighet om att länder som har tillgång till världsmarknaden och följer med i globala prisuppgångar också får leva med nedgångarna.

– Men nu har priset stabiliserats. Dessutom är vi inne i grillsäsongen vilket stimulerar konsumtionen samtidigt som grisarna växer lite mindre under den varma årstiden, påpekar Karsten Flemin.

Så har priserna förändrats:

Genomsnittliga avräkningspriser (SEK) för slaktgris klass E:

Sverige Danmark Tyskland Polen EU

2020–11 19:29 22:46 22:24 21:36 21:22

2020–21 19:64 18:87 17:84 15:75 16:84

Skillnad: +0:35 –3:59 –4:40 –5:61 –4:38

Genomsnittliga avräkningspriser (SEK) för ungtjur klass R3:

Sverige Danmark Tyskland Irland EU

2020–11 43:59 37:03 40:31 37:89 39:47

2020–21 44:79 33:82 36:37 36:86 36:52

Skillnad: +1:20 –3:21 –3:94 –1:03 –2:95

KÄLLOR: EU, Jordbruksverket