Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 december 2016

Svenskt Kött inför smakspråk

Vad smakar egentligen revbensspjällen, oxfilén och lammsteken? Vilka ord passar bäst för att beskriva smakupplevelsen? Det tänker organisationen Svenskt Kött ta reda på i ett projekt som pågår i flera år.

Elisabet Qvarford, VD för Svenskt Kött.
Bild 1/2Elisabet Qvarford, VD för Svenskt Kött. FOTO: Svenskt Kött
Bild 2/2 FOTO: Mostphotos

– Det här är en del i att ta fram ett gemensamt svenskt smakspråk. I dag är språket fattigt på ord som objektivt beskriver smaken. Inte sällan används i stället jättegott eller rentav skitgott, och det säger ingenting. Det gäller både när gemene man och matproffsen pratar om smak, säger Elisabet Qvarford, VD för Svenskt Kött.

Bättre konsumentval

Initiativet för användbara och beskrivande smakord gäller svenskt gris-, nöt- och lammkött med syftet att konsumenterna framöver ska kunna bättre val.

Systembolaget är i sina beskrivningar av drycker en föregångare på området. Svensk Fågel driver ett liknande projekt när det gäller kyckling och Ica arbetar med smakord för vissa grönsaker, konstaterar Elisabet Qvarford.

– Vi kommer att börja med gris och testa utifrån exempelvis olika raser, ålder, foder och vad som skiljer styckdelar som skinka och bog. Samtidigt gör vi en förstudie på nöt- och lammkött. Avsikten är att sedan söka forskningspengar för att kunna bygga ut projektet, säger hon.

"Tacka förbisedd råvara"

– För egen del är jag sugen på ett projekt som klargör hur tacka smakar. Tacka är en förbisedd råvara som oftast blir korv. Med en rikare smakbeskrivning skulle man kunna öka värdet för lammproducenterna.

Kartläggningen görs i samarbete med bolaget Tala Smak, som initierades av Sigill Kvalitetssystem och restaurangguiden White Guide för tre år sedan. Tala Smak arbetar för att utveckla ett smakspråk för alla slags råvaror som kan förstås av såväl konsumenter och kockar som handlare och producenter.

Utgångspunkten finns i sensorisk forskning. I samarbete med Norges Sjömatsråd har Tala Smak kommit långt i kartläggningen av fisk och skaldjur.

– Vi får se hur vi ska kommunicera smakorden för kött med konsumenterna. Arbetet är långsiktigt och jag hoppas på ett gott samarbete med handeln, säger Elisabet Qvarford.

Relaterade artiklar

Till toppen