Sverige inte nog förberett vid matkris
Ett litet beredskapslager i varje hushåll och statliga avtal med stora livsmedelsproducenter. Det är vad som behövs för att Sverige ska klara maten i en kris.
Vid en kris, där transporterna slås ut och importen upphör, anses det att Sverige bara skulle klara livsmedelsförsörjningen i tre dygn, efter två veckor är hälften av maten i butiken slut. Beredskapen är inte god.
– Vi tar för givet att vi ska få mat tre gånger om dagen. Men jag pekar på att vi saknar beredskap, vi lever ur hand i mun, säger Sven Lindgren, Hushållningssällskapet och Civilförsvarsförbundet.
– Staten har abdikerat från sitt ansvar för medborgarna och det finns inte längre civilt försvar.
Avtal med lantbrukare
Idag är självförsörjningsgraden i Sverige bara 50 procent, men närmast noll när det gäller varor som kaffe och salt och insatsvaror som diesel.
Sven Lindgren vill inte ha tillbaka stora gamla beredskapslager utan sneglar mot hur det fungerar i Finland. Där har staten genom beredskapscentraler avtal med privata stora aktörer och 500 lantbrukare som ska trygga livsmedelsförsörjningen under både kort och lång sikt.
Läs mer: LRF: Beroendet av import sänker självförsörjningen
Bland annat ska det finnas två års utsäde i lager och växtskyddsmedel så det räcker. Och foder till korna.
– Den inhemska maten räcker bra till, men det blir slut på billig mat, säger Marcus Borgström, lantbruksråd i Finland om konsekvenserna av en kris.
Beredskap behöver stärkas
På Hushållningssällskapets seminarium på skånska Bjärsjölagård efterlyste Livsmedelsverket en större medvetenhet hos hushållen.
– Händer något får friska individer ta hand om sig själva, vi individer får ta ett ansvar några dagar, säger Therese Frisell Livsmedelsverket,
– Hemberedskapen behöver stärkas, är man medveten att man har ett ansvar att klara sig själv några dagar, så är försäkringspremien att man har ett litet lager hemma.
Omställning kan krävas
För att öka självförsörjningsgraden i Sverige krävs en större livsmedelsproduktion. Och för det krävs en större lönsamhet. Kommunerna måste handla upp mer närproducerad mat.
Företag kan också ställa om, för utökad försörjningsförmåga.
– Man behöver inte producera vodka i Åhus, man kan producera bröd, säger Sven Lindgren.