Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 september 2017

Sverige riskerar miljonböter av EU

Sverige riskerar EU-sanktioner på 65 miljoner kronor till följd av brister i Jordbruksverkets IT-system. Inte sedan 2015 har systemet klarat av att göra stödavdrag för lantbrukare som brutit mot EUs tvärvillkorsregler.

 EU-rapporten kritiserar Sverige.
EU-rapporten kritiserar Sverige.

I en 17-sidig rapport daterad 1 september, som Land Lantbruk har tagit del av, kritiserar EU-kommissionen i skarpa ordalag Sveriges bristande övervakning av systemet för tvärvillkor. Dessa regler kräver att lantbrukare som får direktstöd också lever upp till en rad bestämmelser om bland annat miljö och djurskydd.

Stora belopp

Det handlar om stora belopp som EU-kommissionen menar att Sverige inte har tillräckligt god kontroll över. Totalt betalas cirka 6,5 miljarder kronor ut i gårdsstöd och andra så kallade direktstöd.

Om lantbrukare bryter mot tvärvillkoren ska de få avdrag på stöden. Men några sådana avdrag har Jordbruksverket inte gjort sedan den förra Cap-reformen infördes 2015 och det nya IT-systemet införskaffades. Trots att länsstyrelserna både 2015 och 2016 har genomfört själva kontrollerna på 1 procent av gårdarna, så som reglerna säger.

Ingen överraskning

Detta ses inte med blida ögon av EU-kommissionen som menar att Sverige inte följer det system för tvärvillkor som EU har satt upp.

FAKTA: Böter dränerar landsbygdsprogrammet

Det blir sannolikt landsbygdsprogrammet som får stå för notan då svenska staten ska betala sin sanktion på uppåt 65 miljoner kronor till EU. Det är numera praxis att denna fleråriga budget används som dragspel för andra utgifter än de avsedda åtgärderna för jordbruket. Ett exempel är satsningen i fjolårets budgetproposition om 60 extra miljoner kronor årligen i fyra år till Jordbruksverket för att förbättra IT-systemet.

För att motverka denna dränering av landsbygdsprogrammet kommer LRF att begära att det fylls på med nationella medel.

– Kritiken handlar huvudsakligen om att vi ännu inte registrerat resultaten av kontroller eller gjort avdrag i de fall avvikelser upptäckts, bekräftar Anders Egonson, divisionschef på Jordbruksverket.

PREMIUM: Flera hundra bönder i oviss väntan på avdrag

Detta har i sin tur lett till att Jordbruksverket inte har kunnat beräkna kontrollfrekvenser, eller kunnat följa upp med riskanalyser med mera, konstaterar han.

 Anders Egonson, Jordbruksverket.
Anders Egonson, Jordbruksverket. FOTO: Jordbruksverket

Kritiken kommer inte som en egentlig överraskning för Anders Egonson. Redan 2016 informerade han kommissionen om IT-problemen och vad som görs för att lösa dem. Under denna höst byggs IT-systemets funktioner ut och till våren ska tvärvillkorsavdrag på 2017 års utbetalningar kunna göras, tror Anders Egonson. De återstående tvärvillkorsavdragen får 2015 och 2016 ser dock ut att få vänta, och kan eventuellt kvittas mot 2018 års stödutbetalningar.

Kräver tillbaka pengar

Även om rapporten i hårda ordalag anklagar Sverige för att ha utsatt EUs jordbruksfond för skada, så menar Anders Egonson att någon egentlig skada inte är skedd.

– I och med att länsstyrelserna har gjort alla kontroller, och att Jordbruksverket i efterhand ska registrera resultaten och göra avdrag i aktuella fall så föreligger ingen egentlig skada för fonden, säger Anders Egonson.

FAKTA: 800 miljoner i stöd försenade

Utbetalningarna av jordbrukarstöd har kantats av problem sedan 2015 då Jordbruksverket skaffade ett nytt IT-system, avsett att klara ett alltmer komplicerat EU-regelverk. Det är inte bara avdragen för tvärvillkor som har blivit kraftigt försenade. Jordbrukare väntar ännu på 800 miljoner kronor i stöd som de skulle haft för länge sedan.

För 2015 återstår 200 miljoner av sammanlagt 9 miljarder kronor i stöd att betala ut.

För 2016 väntar lantbrukare fortfarande på 600 miljoner kronor i stöd.

I rapporten sägs det inte i klartext hur stora belopp som EU kräver tillbaka av svenska staten. Det nämns att ”korrigeringen” kan bli 1 procent av de utbetalade medlen under ett år, vilket skulle betyda 65 miljoner kronor för först 2015. Om felen inte rättas till kan det bli fråga om återbetalning i samma storleksordning även 2016.

– 2016 är lite svårt att sia om, säger Anders Egonsson.

Rapporten talar också om möjligheten att kräva tillbaka hela 2,5 procent av de utbetalda medlen under ett år, vilket är närmare 200 miljoner konor för enbart 2015. Ett så pass högt belopp utesluter Anders Egonson.

– Det är svårt att i nuläget säga exakt vad storleken på den finansiella korrigeringen blir. Men i och med de åtgärder vi vidtar kan jag dock redan nu säga att den inte kommer att överstiga 1 procent av de årliga utbetalningarna.

Så här räknar EU-kommissionen: Av EU-kommissionens rapport kan man först få intrycket att ännu högre böter väntar Sverige. ”Korrektionen ska vara tio procent av utgifterna som är föremål för tvärvillkor” står det ordagrant. Enligt jordbruksverket är dock den population som korrigeringen baseras på endast 10 procent av de 6,5 miljarder i direktstöd som betalas ut, det vill säga 650 miljoner kronor.

Korrigeringen skulle alltså för Sveriges del innebära tio procent av 650 miljoner kronor, alltså 65 miljoner kronor, enligt Jordbruksverket. Vad det slutliga beloppet blir avgörs i en förhandling mellan EU-kommissionen och Sverige.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen