Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 februari 2018

Sverige vill inte ha tak på jordbruksstöden

Majoriteten av EU-länderna vill ha ett tak på jordbruksstöden, men Sverige är inte med på den linjen.

 Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Juhani Leppä (R) under ett möte i november förra året.
Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Juhani Leppä (R) under ett möte i november förra året. FOTO: Thierry Monasse/IBL

Jordbruksstöden bör i högre grad riktas mot små och medelstora gårdar när Brexit sätter budgeten under press, anser en majoritet av EU-länderna. Men Sverige motsätter sig ett tak på stöden.

Det framkom när EUs jordbruksministrar i måndags samlades i Bryssel för att diskutera inriktning på 2021 års Cap-reform så som den skissas i EU-kommissionens meddelande från november.

Maxbelopp per gård

På de flesta områden tvingas EU skära ned när Brexit lämnar ett hål på 12-13 miljarder euro i budgeten. EU-kommissionen vill dock inte använda osthyveln för att minska direktstöden utan föreslår istället ett maximibelopp per gård. Exakt vid vilket belopp som taket ska sättas har EU-kommissionen ännu inte gått ut med officiellt, men 60 000 euro är en siffra som cirkulerat.

”Kan hämma”

Att resurserna på detta sätt styrs mot de mindre gårdarna fick vid måndagens rådsdiskussion stöd av många länder, med Sverige röst som klart avvikande.

– Vi är rädda att EU-kommissionens idé om ett takbelopp kan hämma strukturrationaliseringen. Det skulle drabba dem som har investerat och som är ”fit for fight”, kommenterar Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), som företrädde Sverige vid mötet.

”Direktstöd ska minskas”

Inför mötet hade det bulgariska ordförandeskapet bland annat bett länderna redovisa hur de ser på framtiden för direktstöden generellt och i synnerhet de produktionskopplade stöden.

Sverige linje är här densamma som inför tidigare Cap-reformer. Nämligen att direktstöd, såsom gårdsstöd, på sikt ska minskas till förmån för stöd inom den andra pelarens landsbygdsprogram. Även om det alltså på sikt skulle innebära sänkta direktersättningar till dem som investerat för stora pengar.

Ser inte ett hinder

Detta ser Elisabeth Backteman dock inte som ett hinder för fortsatt strukturrationalisering.

– Vi vill framför allt arbeta med andra typer av åtgärder än direktstöd för att stärka jordbrukets konkurrensförmåga. Det finns mer effektiva sätt att göra det inom ramen för landsbygdsprogrammet.

”Ska fasas ut”

På kort sikt kommer direktstöden att ha betydelse för jordbrukarnas inkomster, konstaterar Elisabeth Backteman.

– Men direktstöden kapitaliseras också i högre markvärden och arrenden, och gör det svårare för yngre och aktiva lantbrukare att ta sig in. På längre sikt är vår hållning att direktstöden ska fasas ut.

Kan acceptera

Produktionskopplade direktstöd såsom nötkreatursstödet är den svenska regeringen tveksam till i framtiden, men kan fortsatt acceptera det om det finns miljöskäl eller regionala skäl att koppla stöd till en viss typ av produktion.

Läs mer: Hogan vill slopa kritiserade Cap-stödens miljövillkorFull fart mot mer självbestämmande över CapPREMIUM. Första halvåret i EU 2018

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen