Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 15 juni 2018

Synen på äganderätt vidgar sprickan

Konfliktytan mellan LRF och miljöorganisationerna har ökat – inte minst till följd av synen på äganderätt och brukanderätt.

– Det har utan tvekan skett en förflyttning i samhällsdebatten, säger LRFs ordförande Palle Borgström.

 Palle Borgström, LRF:s riksförbundsordförande.
Palle Borgström, LRF:s riksförbundsordförande. FOTO: Ann Lind n

Förbundsordföranden ger ett exempel: I mars 2017 beslutade Skogsstyrelsen om ett tillfälligt stopp för inventeringarna av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Beslutet kom efter kritik från skogsägarhåll om rättsosäker tillämpning.

”Utvecklats till en sorts semi-myndigheter”

Snabbt kom motkritik från de stora miljöorganisationerna. I protest hoppade de av Skogsstyrelsens samverkansgrupp för utveckling av nya inventeringsmetoder.

– I det läget gick miljöorganisationerna själva ut och inventerade. Ur den aspekten kan man tala om att de har utvecklats till en sorts semi-myndigheter, säger Palle Borgström.

Under senare år har både stora och små miljöorganisationer med hänvisning till Århus-konventionen (se faktaruta) fått utökad talerätt. LRF menar att den tolkning som Sverige har gjort är alltför långtgående.

– Från början var konventionen tänkt för frågor som mineralprospektering och gruvdrift. Nu finns det exempel på hur till och med Facebookgrupper har getts talerätt i domstol rörande lodjursjakt, konstaterar Palle Borgström.

Drivit gemensamma kampanjer

Framför allt vad gäller skogsförvaltning finns en allt tydligare konfliktyta mellan miljöorganisationerna och markägarna. Den dras till sin spets när skogsmark beläggs med restriktioner utan att ägaren ersätts.

FOTO: Ann Lindén

Palle Borgström saknar också en djupare diskussion av vad ett begrepp som biologisk mångfald innebär och när den är uppnådd.

– Många pratar om att den biologiska mångfalden är hotad, men är inte lika tydliga om varför och i vilken omfattning. Det finns väldigt få konkreta undersökningar. Sedan måste man få diskutera vilket som är ett rimligt mål och göra en avvägning mot samhällets och enskildas intressen, säger han.

LRF är en av 25 organisationer, myndigheter och institutioner som finns med i Världsnaturfonden WWF Sveriges förtroenderåd. Tidigare har LRF och WWF till och med drivit gemensamma kampanjer, bland annat för att öka antalet nötkreatur.

– Det är ett bra nätverk att vara med i och man får koll på vilka frågor WWF har på sin agenda. Men det är inte där besluten fattas. Frågorna diskuteras, men förtroenderådet lägger inte fast några riktlinjer. WWF är ändå den miljöorganisation som är enklast att jobba ihop med, säger Palle Borgström.

Hur skulle du beskriva relationen mellan LRF och Naturskyddsföreningen i dag?

– Naturskyddsföreningen är inte lika pragmatisk som WWF, framför allt när det gäller skogen. Den vill måla upp bilden av att svenskt skogsbruk skadar naturen och bortser från de frivilliga naturhänsyn som privata skogsägare tar, anser Palle Borgström.

LRF-ordföranden menar också att Naturskyddsföreningen för att vara fullt trovärdig måste svara på frågan hur vi ska lösa klimatfrågan utan att i större utsträckning utnyttja skogsbruket och dess kolsänkor.

Vad skiljer miljörörelsens roll förr och nu?

– Den stora skillnaden är att det finns en mycket större medvetenhet hos medborgarna kring miljö. Därför råder också en allmän uppfattning att miljöorganisationerna står för något gott utan att folk för den skull behöver vara särskilt insatta i frågorna, säger Palle Borgström.

FAKTA: Århuskonventionen

– Århuskonventionen har arbetats fram inom FN och har i dag 46 parter från Europa och Centralasien, däribland samtliga EU-länder, och den är införlivad i EU-lagstiftningen.

– Århuskonventionen utgår från att vi alla har skyldigheter inför kommande generationer att skydda och bevara miljön. Konventionen har fastslagit tre pelare som alla utgår från de mänskliga rättigheterna, nämligen rätten till information från offentliga myndigheter, rätten att delta i beslutsprocesser och rätten till rättslig prövning.

– Sverige undertecknade konventionen 25 juni 1998 och ratificerade dokumentet 25 maj 2005, och har därefter anpassat lagstiftningen därefter.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen