Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 12 oktober

”Tog sex år innan vi kunde mala första mjölet”

Lyse.

De maler mjöl från egna ekologiska odlingar av gamla spannmålssorter. Efter många års slit går kvarnen bra och kunderna kommer från hela Sverige för att köpa unika smaker. 

 Det finns inte många små kvarnar kvar på landsbygden i Sverige. Lögens kvarn utanför Lysekil är en unik konstruktion som fungerar perfekt efter år av slit.
Det finns inte många små kvarnar kvar på landsbygden i Sverige. Lögens kvarn utanför Lysekil är en unik konstruktion som fungerar perfekt efter år av slit. FOTO: Härje Rolfsson

De gamla vetesorterna vajar på sina långa strån i den bohuslänska vinden. Över fältet flyger mängder av vita fjärilar som hittar sin näring bland ”ogräset” en bit under axen.

Det är ovanliga fält där den biologiska mångfalden får fritt spelrum, samtidigt som marken producerar tillräckligt med spannmål för att försörja den egna kvarnen på Lögens gård utanför Lysekil. 

– Det är mycket som ska vara stort i dag. Men vi har valt en annan väg än stordriften, säger P-O Larsson. 

 P-O Larsson och dottern Anna Wilhelmsdotter kallar sig inte mjölnare, utan jordbrukare som driver en kvarn. 
P-O Larsson och dottern Anna Wilhelmsdotter kallar sig inte mjölnare, utan jordbrukare som driver en kvarn.  FOTO: Härje Rolfsson

De odlar 85 hektar varav cirka 60 hektar spannmål. P-O Larsson och hans fru Ingrid har varit pionjärer och gården började läggas om till ekologisk odling redan på 80-talet. Men de behövde nya sätt att få avsättning för sin produktion.

Byggde eget

I slutet på 80-talet började de bygga en egen kvarn av begagnade maskiner som de hittade i en annons i Land. Ett enormt projekt som tog många år.

– Det var mer komplext än vad vi kunde ana. Vi höll på i sex år innan vi kunde mala det första mjölet. Först i mitten på 2000-talet började det gå riktigt bra.

 Anna Wilhelmsdotter och P-O Larsson står i ett fält med Evo-emmer som är en blandning av olika emmersorter.
Anna Wilhelmsdotter och P-O Larsson står i ett fält med Evo-emmer som är en blandning av olika emmersorter. FOTO: Härje Rolfsson

Deras filosofi var att låna så lite som möjligt och bygga när de hade råd. Och de ville kunna sluta när de ville. Utan att fråga banken. 

– Vi har kanske inte haft jättestora inkomster, men vi har varit väldigt uthålliga och nu går det riktigt bra. Jag är väldigt glad, tacksam och stolt över att ha lyckats.

Stod inför ett val

För ett par år sedan var det pensionsdags för P-O Larsson och då ställdes de tre barnen inför ett val. Dottern Anna Wilhelmsdotter bestämde sig för att ta över kvarnen förra året. 

– Jag har alltid varit med i lantbruket och velat ta över verksamheten. Men jag har hållit på med andra saker sedan jag flyttade hem för tio år sedan. 

 Den tog lång tid att bygga, men nu fungerar den bra. ”Det har blivit en idiotsäker kvarn. Det kan hända mycket på vägen men slutprodukten har alltid blivit bra, säger P-O Larsson.”
Den tog lång tid att bygga, men nu fungerar den bra. ”Det har blivit en idiotsäker kvarn. Det kan hända mycket på vägen men slutprodukten har alltid blivit bra, säger P-O Larsson.” FOTO: Härje Rolfsson

Hon har en lång karriär som musiker och fiolpedagog bakom sig, men nu håller hon på att lära sig hantverket i kvarnen med hjälp av pappa P-O.

– Jag är dräng numera. Om jag får vara någorlunda frisk vill jag vara med och överföra kunskap, säger P-O Larsson.

Fakta: Lögens

Lögens kvarn är en valskvarn där varje kvarnmaskin består av två par räfflade stålvalsar där spannmålskärnan under en process mals till mjöl. Först rensas och putsas spannmålen i en rensmaskin och en spetsmaskin, sedan arbetar tre kvarnmaskiner i serie och spannmålen passerar igenom alla tre maskinerna under processen.

Under processen får man ut fyra olika fraktioner av kärnorna – grovt kli, fint kli, eftermjöl och slutligen det finaste mjölet. Skalet på varje kärna är det som blir kli. I det finsiktade vetemjölet är det bara det innersta av kärnan som finns med. I fullkornsmjölet finns hela kärnan med, det vill säga att alla fyra delarna blandas ihop till ett enhetligt grovt mjöl.

Det är en liten landsbygdskvarn och de producerar omkring 60 ton mjöl om året. Det är framför allt lantvete, emmer och spelt, men de maler också två sorters råg och säljer även mannagryn, rågkross, vetekli och matkorn. 

– Det är jättelite jämfört med de stora kvarnarna, men våra kunder är väldigt nöjda med kvaliteten på mjölet och vi kan ta bra betalt för produkterna.

Alla kunder kommer till kvarnen. Man har bestämt sig för att inte leverera till hela landet och ägna tid åt transportlogistik. 

Går bara att handla lokalt

– Vi är noga med, och stolta över, att allt är odlat och producerat på gården. Då skulle det kännas lite konstigt att skicka vårt mjöl över hela landet. Men alla är välkomna hit, säger Anna Wilhelmsdotter.  

 Anna Wilhelmsdotter.
Anna Wilhelmsdotter. FOTO: Härje Rolfsson

P-O Larsson påpekar att mjölet från de gamla sorterna har blivit väldigt populärt, även bland stjärnkockar och surdegsentusiaster. Det skiljer sig rejält från butikernas blandmjöl, som ibland inte fungerar att göra surdeg på.

Smakrikt bröd

– Jag vet inte varför vårt fungerar så bra, det har en egen smak. Man pratar mycket om smaker på potatis och äpplen, men har glömt att mjöl kan smaka väldigt olika. Det kan bli jättegott bröd bara på mjöl och vatten.

Anna Wilhelmsdotter och P-O Larsson berättar att de skulle kunna sälja mycket mer. 

– Efterfrågan är för hög för att vi ska klara av att producera. Men jag vill inte pressa den ekologiska odlingen för mycket. Just nu funderar jag mest på hur jag ska utveckla den produktion vi har i kvarnen. 

 P-O Larsson.
P-O Larsson. FOTO: Härje Rolfsson

Det är tio, tolv olika sorters spannmål som går igenom kvarnen och det finns mycket att göra när det gäller torkning, lagring och förpackning. 

– Det skulle också vara roligt om fler landsbygdskvarnar kunde återuppstå. Det finns plats för fler, tycker P-O Larsson. 

Luft under vingarna

– Jag var lite orolig för att kunderna skulle ge sig av när jag tog över, men det har visat sig att det är en gyllene kvarn, säger Anna Wilhelmsdotter och skrattar. Nu har vi luft under vingarna och kan satsa lite mer utan att vara allt för orolig. 

 Mjölet säljs i den egna gårdsbutiken.
Mjölet säljs i den egna gårdsbutiken. FOTO: Härje Rolfsson

LÄS MER:

Fakta/Kvarnar

Enligt Jordbruksverkets statistik ligger en normalskörd i Sverige på drygt fem miljoner ton spannmål. Enligt några år gamla uppgifter från Svenska Kvarnföreningen, som inte har tillgänglig statistik längre, är det omkring 600 000 ton spannmål som mals på kvarnar och går till livsmedel. Resten säljs framför allt som djurfoder. Nu ligger den totala mängden mjöl som går till bröd i Sverige på ungefär 500 000 ton. Enligt föreningen fanns det mellan 30 och 50 kvarnar i Sverige som maler mindre volymer.

LÄS MER: Liten ska bli större med mikrosatsning

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen