Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 september

Toppar med inköpt kraftfoder för att nå målet

VÅRGÅRDA

Egen proteingröda är basen men för att nå riktigt hög avkastning behövs fortfarande det inköpta kraftfodret i bröderna Kullingsjös ekologiska mjölkproduktion. Investeringar i fodersystemet har gett nödvändig flexibilitet.

 Efter att ha investerat över 3 miljoner kronor i sitt fodersystem kan Kullingsjö Lantbruk AB blanda sitt kraftfoder med stor exakthet och minskad tidsåtgång. Kristoffer Kullingsjö är nöjd med hur lösningen har fungerat.
Efter att ha investerat över 3 miljoner kronor i sitt fodersystem kan Kullingsjö Lantbruk AB blanda sitt kraftfoder med stor exakthet och minskad tidsåtgång. Kristoffer Kullingsjö är nöjd med hur lösningen har fungerat. FOTO: Göran Berglund

För tre år sedan satsade Kullingsjö Lantbruk AB över 3 miljoner kronor på kvarn, blandare, fodersilor, lagringssilo och kalluftstork. Det var en helt nödvändig investering.

– Den gamla foderanläggningen var dimensionerad för 40 kor och resultatet blev lite därefter. Det var en hel del manuell hantering och dessutom var det mycket körning fram och tillbaka med foderråvaror, förklarar Kristoffer Kullingsjö.

Höga krav på avkastning

Gården bedriver ekologisk produktion med 300 mjölkande kor och har högt ställda mål på avkastningen. Förra året låg bröderna Kullingsjö på sjunde plats på tidningen Husdjurs topplista för ekologiska gårdar och nyligen passerade man 12 000 kilo ECM.

 Kullingsjö Lantbruk AB i Vårgårda är en av de mjölkgårdar som ingår i ett SLU-projekt för ökad andel egenproducerat proteinfoder.
Kullingsjö Lantbruk AB i Vårgårda är en av de mjölkgårdar som ingår i ett SLU-projekt för ökad andel egenproducerat proteinfoder. FOTO: Göran Berglund

– Vår uppfattning är att en hög produktion alltid är det mest klimateffektiva sättet att bedriva lantbruk. Därför behöver vi utöver gårdens egna proteinkällor ha högvärdigt kraftfoder för att driva mjölkmängden. Kraftfodret är visserligen ganska dyrt men den har inte rört sig prismässigt mer än 30 öre under de senaste åren, säger Kristoffer Kullingsjö.

 Egen spannmål och åkerböna utgör merparten av kraftfodret. Här är ett lass havre på väg ned i gårdens spannmålsficka.
Egen spannmål och åkerböna utgör merparten av kraftfodret. Här är ett lass havre på väg ned i gårdens spannmålsficka. FOTO: Göran Berglund

Har maxat andelen åkerböna

Hackad vall i ett fyrskördesystem utgör 60–70 procent av foderstaten och innehållet i vallen styr behovet av övriga proteinkällor. Bröderna Kullingsjö odlar åkerböna på 60–70 hektar vilket är vad växtföljden maximalt tillåter. Den höga stärkelsen i bönan är emellertid en begränsning för hur stor andelen i foderblandningen kan vara.

 Det finns tre fickor med spannmål, åkerböna respektive koncentrat samt plats för en fjärde ficka om så skulle behövas.
Det finns tre fickor med spannmål, åkerböna respektive koncentrat samt plats för en fjärde ficka om så skulle behövas. FOTO: Göran Berglund

Eget spannmål

I övrigt innehåller blandningen gårdens egen spannmål samt ett inköpt koncentrat i pelletsform med en proteinhalt på 38–39 procent. Koncentratet består i huvudsak av ekologisk soja men också av spannmål. Under fjolåret tvingades man på grund av låga skördar använda 300–350 ton koncentrat men målsättningen är att kunna sänka den mängden till runt 200 ton.

Fakta: Fodersystemet hos Kullingsjö Lantbruk

Det finns en total lagringskapacitet på 6 000 kubikmeter för spannmål, åkerböna och raps om man inkluderar de tre andra gårdarna som ingår i verksamheten.

Spannmålen körs i en varmluftstork eller i en torksilo och åkerbönan i en kalluftstork.

Både skivkvarn och diagonalblandare är av märket Skiold med kapacitet på 2 respektive 1,5 ton i timman. Med hjälp av en vågcell blir blandningarna exakta.

Den stationära mixern är en Cormall diagonalblandare på 22 kubikmeter. Den körs två gånger per dag.

Rapsen för dyr att använda

– Rapsen går till avsalu och det är helt av ekonomiska skäl. Priset är för bra för att avstå. Vi har räknat på att blanda i rapskaka men som prisläget såg ut i fjol var det också för dyrt i jämförelse med nuvarande upplägg, säger Kristoffer Kullingsjö.

 Kristoffer Kullingsjö driver lantbruket tillsammans med sin bror Tobias Kullingsjö.
Kristoffer Kullingsjö driver lantbruket tillsammans med sin bror Tobias Kullingsjö. FOTO: Göran Berglund

Totalt sett är bröderna Kullingsjö nöjda med sitt fodersystem. Inför investeringen räknade deras rådgivare att den skulle spara 10 öre per kilo mjölk men eftersom 2018 var ett dåligt referensår finns ännu inget facit.

Bättre lägga tid på djuren

– De stora skillnaderna är minskad arbetstid och högre kvalitet på krossen. Det är bättre att lägga tid på djuren än att köra foderråvaror i skottkärra. Sedan finns möjlighet att bygga ut systemet för fler råvaror, konstaterar Kristoffer Kullingsjö.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen