Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 juni 2018

Torkan - en utmaning som måste hanteras

Torkan är ett gigantiskt problem för jordbruket. Det finns metoder för att hantera och mildra dess effekter, enligt Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola.

 Bevattningsdamm i Burkina Faso och avsaltningsanläggning i Barcelona.
Bevattningsdamm i Burkina Faso och avsaltningsanläggning i Barcelona. FOTO: Istock/James Grellier/Wikipedia

Den regniga hösten och snöiga vintern har följts av en rekordtorka, som leder till stora problem för jordbruken. Ett allt mer oförutsägbart klimat är något vi måste lära oss att hantera, enligt Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola.

– Historiskt har åtgärderna i vår del av världen handlat om att dränera åkermark och leda bort regn från odlingslandskapet och städerna. Framtiden ser inte riktigt ut så, säger Kenneth M Persson i ett pressmeddelande.

Ökar långsiktigt

Även om man långsiktigt kan räkna med en ökad nederbörd, så kommer det att åtföljas av en ojämnare fördelning än tidigare. Den obalans detta medför förstärks av befolkningstillväxt, urbanisering och förtätning. För jordbruket, som behöver jämn tillgång till vatten, innebär det extra utmaningar.

– I dag får bönderna ingen hjälp med torkan. Den betraktas som deras problem. Men det kan vara rimligt att samhället går in och förebygger ”väderpuckar” eftersom vi behöver en stabil matförsörjning, säger Kenneth M Persson.

Rinner fritt

Mycket av nederbörden idag rinner fritt genom det hydrologiska kretsloppet och hamnar längst ned, i stora magasin, sjöar eller havet. Men i många andra länder bygger man rännor och leder vattnet till områden där det kan samlas och för att fylla på grundvattnet. I Skåne sjunker grundvattennivåerna över åren.

– De senaste decenniernas bevattningsteknik har gett oss bra skördar, men riskerar också länsa våra grundvattentillgångar om inget görs.

Långt till New Dehli

Än så länge är det långt kvar till skräckscenariot i New Dehli i Indien där grundvattennivåerna har kapats med 80 metter.

– Går det så långt behöver brunnar bytas ut, marken och vägar kan sätta sig, hus skadas och slänter rasa ned, säger Kenneth M Magnusson.

Mer vatten till jordbruket

Påfyllning. Sila vatten genom grusbäddar för att öka tillrinningen av grundvatten. Det sker i dag i Saudiarabien och andra ökenländer, men kan även bli aktuellt i Sverige.

Vallar. Områden där stora mängder vatten släpps igenom kan förses med vallar, som gör att vattnet stannar längre ppå markytan, varvid grundvatten kan bildas.

Kartläggning av brunnar. Det finns många naturliga brunnar och grundvattenmagasin, som med ny karteringsteknik kan hittas och kartläggas. Det går också att undersöka föroreningar och planera för saneringar.

Radar och varningssystem. Med hjälp av radar går det att på ett mer träffsäkert område än tidigare förutspå var, när och hur mycket regn som faller.

Bevattningsdammar. Vattnet slussas utifrån de behov som finns och påyllningen sker genom regn. Avdunstning, marktillgång och biologisk mångfald är några faktorer att beakta.

Avsaltning. Såväl havs- som bräckvatten kan avsaltas med hjälp av exempelvis membranfilter, vilket idag sker på bland annat Gotland och Öland.

LÄS OCKSÅ: Torkan: LRF efterlyser stöd från EU:s krisfond

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen