Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 27 november 2018

Torkstödet ger lite pengar per slaktat djur

På tre år har Livsmedelsverket höjt sina kontrollavgifter för slakterierna med 40 procent. Kostnadsökningen kan bara delvis kompenseras av det torkstöd som kan börja betalas ut vid årsskiftet.

 Svenska Köttföretagen ifrågasätter att slakterierna med de stora volymerna missgynnas så kraftigt med Livsmedelsverkets avgiftsmodell för köttkontroller.
Svenska Köttföretagen ifrågasätter att slakterierna med de stora volymerna missgynnas så kraftigt med Livsmedelsverkets avgiftsmodell för köttkontroller. FOTO: Mikael Ljungström

Som en del av det beslutade torkstödet på 460 miljoner kronor ska 60 miljoner gå till sänkta kontrollavgifter på slakterierna vilka i sin tur ska komma djurbönderna till del. Det försvinner dock 5 miljoner kronor på vägen eftersom Livsmedelsverket bedömer att det annars kan bryta mot EUs stödregler.

I slutändan kommer pengarna att motsvara i runda tal 10 öre per kilo slaktvikt eller motsvarande 30 kronor för ett nötkreatur, 10 kronor för en gris och 3 kronor för ett lamm.

Minst ett halvår

– Kompensationen i form av torkstödet ger en sänkning av kontrollavgiften men bara under en viss del av 2019. Vi räknar med att låta djurbönderna få del av pengarna under minst ett halvår. På så vis kan vi gynna den breda massan, säger Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen.

Jobbar för bättre villkor

Parallellt driver slakteribranschen på för bättre villkor för de storskaliga anläggningarna. Bakgrunden är ett regeringsbeslut från 2008 som säger att avgifterna för anläggningar som slaktar under 200 ton per år ska ligga på EUs miniminivå. Det innebär samtidigt att de större slakterierna betalar nästan dubbelt så mycket i avgift per slaktat djur jämfört med de mindre anläggningarna.

Exempelvis tillförde regeringen 107 miljoner kronor för 2017 till nedsatta avgifter varav 13,9 miljoner gick till de små slakterierna.

 Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen, konstaterar att torkstödet för sänkta kontrollavgifter på slakterierna bara sänker kostnaderna för en viss del av 2019.
Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen, konstaterar att torkstödet för sänkta kontrollavgifter på slakterierna bara sänker kostnaderna för en viss del av 2019. FOTO: Emelie Otterbeck

Staten ger och tar

– Vi har inga synpunkter på att staten vill stötta småskaliga slakterier men det ska inte subventioneras av den majoritet av djurbönder som levererar till de stora slakterierna, säger Hans Agné.

Men det som staten ger med ena handen tar den tillbaka med den andra. Livsmedelsverket har sedan 2012 haft galopperande kostnader för sin kontrollverksamhet och avgiftshöjningen har räknat från 2016 legat på i genomsnitt 40 procent.

Svårt hitta personal

Myndigheten förklarar kostnadsökningen med kraftigt ökat behov av IT-utveckling och digitalisering men också allt fler geografiskt spridda anläggningar där kontroller ska göras. Till exempel ökade antalet anläggningar i verksamhetsområdet Norrland mellan 2013 och 2015 från 62 till 235 när Livsmedelsverket övertog ansvaret från kommunala myndigheter.

Det leder i sin tur till långa resor som i kombination med en underbemannad organisation med höga sjukskrivningstal och svårigheter att rekrytera personal är kraftigt kostnadsdrivande.

Överklagar dom

Skövde Slakteri driver för Svenska Köttföretagens räkning ett förvaltningsmål mot Livsmedelsverket som ifrågasätter dels om myndighetens ökade overheadkostnader kan läggas till grund för den allt högre timtaxan och dels de stora skillnaderna i avgift beroende på slakteriets storlek.

Förvaltningsrätten i Uppsala avslog i maj överklagandet och Svenska Köttföretagen har därefter sökt prövningstillstånd i kammarätten.

LÄS MER: Först chockhöjning – sedan kompensation

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen