Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 9 augusti

Utländska lantbrukare om torkan

Det är inte bara i Sverige som den oerhörda torkan slagit hårt. Även i övriga Europa har lantbrukare drabbats. Hör bönder i Estland, Tyskland, Norge och Finland om hur deras situation ser ut.

Karl Åberg, 50 år, Spannmåls- och frilandsodlare i Tartu landskommun, Estland

FOTO: Privat

Hur är du drabbad av torkan?

– Sommaren har varit väldigt varm och torr. Vi hade 40 dygn utan regn efter sådd. Hade lyckats med etableringen någorlunda så växterna ser inte helt dåliga ut sett från vägen, men det är nog glest när man går i säden, speciellt vårvetet. Vårvete odlar jag inte i normala fall, men i år nog eftersom hösten i fjol var extra besvärlig och vi kunde inte så eftersom det regnade hela tiden.

Vad skulle du behöva hjälp med?

– Högre spannmålspriser och inte mera stöd! Man ser nu tydligt att vi inte lever i en marknadsekonomi eftersom priserna bara stigit marginellt, och ändå hör man om problem med spannmålsmängderna runtom i världen. Det är väl så att spannmålen skall ta helt slut och bli en svartabörsvara förrän vi ser högre priser. Vi behöver priser på mer än 3 000 svenska kronor tonnet för att täcka kostnaderna. Med 4 000 kronor tonnet gjorde man lite vinst. Livsmedlen måste tas bort från råämnesbörserna och priset regleras på ett annat sätt. Ser inte någon annan utväg, annors blir det bara att sätta lapp på luckan! EU kommer troligtvis att kompensera med något löjligt hektarstöd typ 5€ per ha vilket bara har negativa effekter på lantbrukets image över lag.

FAKTA

Karl Åberg är spannmåls- och frilandsodlare på Sootaga Herrgård strax nordöst om universitetsstaden Tartu i Estland. Karl driver också en jordgubbsodling med droppbevattning på sin fastighet i Helsingforstrakten i Finland.

Enno Tammling, mjölk- och spannmålsproducent på Rügen, Tyskland

Hur är du drabbad av torkan?

– Sedan början av april har vi här på Rügen sammanlagt bara fått 25 mm nederbörd. Höstkornet avkastade 20 procent mindre än ifjol, och majsen har stannat i växten. Förstaskörden från vallarna var OK, men andraskörden har helt enkelt uteblivit. Skördarna av spannmål kommer med säkerhet att var 20 – 40 procent lägre än i fjol.

Vad skulle du behöva hjälp med?

– Det vore rimligt att ge stöd till jordbruksföretag som får mindre än 70 procent av normal skörd. Men den åsikten kan vara svår att förmedla i det politiska landskapet.

FAKTA

Enno Tammling, mjölk- och spannmålsproducent på Rügen, Tyskland som driver företaget Rügenmilch. Det odlar 900 ha med växtföljden höstkorn, höstraps, höstvete, havre, höstvete, majs. Företaget producerar mjölk från 220 Jersykor. Mjölken säljs via 8 mjölkautomater direkt till konsumenter runt om Rügen.

Øivind Aandstad, 46 år, spannmålsodlare i Norge

Hur är du drabbad av torkan?

– Här har det kommit cirka 40-50 millimeter nederbörd sedan sådden tidigt i maj. Det är stor variation från fält till fält hur torkan slagit. Det beror på jordart och mullhalt. Vi påverkas av torkan genom att avkastningen blir väsentligt lägre än normalt. Räknar med att vi får 60-70 procent av skörden ett normalår när det gäller spannmål, och när det gäller rybs och raps ser det ännu sämre ut. Vallarna gav cirka 70 procent av en normal förstaskörd. Andraskörden är det dåliga utsikter för, såvitt det inte kommer regn snart. Men det ser ut som vi får nog med foder till djuren eftersom vi fick en bra ensilageskörd i fjol.

Vad skulle du behöva hjälp med?

– Tror inte att vi behöver hjälp med något.

FAKTA

Øivind Aandstad, 46 år, spannmålsodlare i Trøgstad, 6 mil sydost om Oslo med 265 hektar spannmål, oljeväxter, gräsfrö och vall. Lite legokörning med vallskördemaskiner åt andra.

Tiina Linnainmaa, mjölkbonde i Hämeenkyrö, nära Tammerfors i Finland

FOTO: Privat

Hur har torkan påverkat din gård?

– Vi fick bara sju mm regn från 1 maj till 15 juni, mot normalt omkring 40 mm under den tiden. På grund av torkan var vår första skörd bara omkring 60 procent av det normala. Torkan precis efter sådden av raps och spannmål resulterade i ojämn groning vilket vi kan se i dag. Vi fick de första riktiga regnen under midsommaren och efter det blev situationen lite bättre. Vår andra skörd, som vi precis tagit, var ungefär 80 procent av det normala. Spannmål och raps ser bättre ut, men vi förutspår att skörden blir 60-70 procent av det normala. Vi kan inte säga säkert förrän efter skörd, inte heller något om mängden eller om kvaliteten på grödorna. Majsen sen bra ut, men de är svårt att jämföra med något eftersom det är första året vi odlar majs.

Det har regnat då och då och vi hoppas på en bra tredjeskörd. Trots att det har varit väldigt varmt (mellan 25-32 grader), och spannmålen har börjat mogna en månad för tidigt, hoppas vi att saker och ting blir bättre. Min gård är lyckligt lottad som har lite extra ensilage och spannmål på lager.

Kommer det bli svårt att få fram foder till djur i vinter?

– På min gård är situationen bra, vi har tillräckligt med foder åt våra djur. I vissa delar av Finland är det annorlunda och där kan det bli svårt att utfodra djuren. Exempelvis en gård med över 100 mjölkkor, bara 90 km från oss, fick en 50-procentig första skörd och har fortfarande inte kunnat ta en andra skörd eftersom gräset inte växer. De har inte ens haft hälften så mycket regn som vi.

Har du talat med andra lantbrukare, vad säger de?

– Det har jag och de berättar alla samma sak. Det skiljer en del mellan olika områden, men det här har varit det torraste året på åratal. Det här är det andra svåra året på raken. Förra året var det väldigt kallt och blött. Bönderna hoppas på ökade producentpriser, för både animaliska produkter och spannmål.

Vad har myndigheterna hittills gjort för att hjälpa upp situationen?

– Vi har fått ett löfte från EU om att få skörda gröngödslingsåkrar och naturvårdsåkrar för ensilage och hö. Än så länge är det det enda myndigheterna har gjort för att lösa det här problemet.

FAKTA

Tiina Linnainmaa, driver tillsammans med sin make en mjölkgård med 70 kor i Hämeenkyrö, södra Finland. På 93 hektar åkermark odlar de i huvudsak foderväxter till sina djur samt raps och för första gången i år, majs.

Tiina är viceordförande MTK, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, vice styrelseordförande i COOP Pellervo, styrelsemedlem i mejerikooperationen Länsi-Maito (en av ägarna till Valio) och medlem av Cocegas presidium.

LÄS OCKSÅ: Sex svenska lantbrukare om hur de drabbats av torkanLÄS MER: Se hur torkan bränt sönder EuropaLÄS OCKSÅ: Stora förluster efter andra året av missväxt

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen