Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 december 2019

Tror att ASF sprids genom flygande insekter

Efter två utbrott av afrikansk svinpest på sina anläggningar i Litauen har det danska företaget Idavang gått så långt det rimligen är möjligt för att skydda sina grisar från smittan.

 Alla som kommer in på en av Idavangs anläggningar måste bland annat desinficera sina händer.
Alla som kommer in på en av Idavangs anläggningar måste bland annat desinficera sina händer. FOTO: Idavang

Idavang etablerade sig 1999 i Litauen och driver i dagsläget tolv stora anläggningar med en total stallyta på cirka 200 000 kvadratmeter och en produktion på cirka 500 000 slaktgrisar. Merparten av anläggningarna uppfördes under sovjettiden och har moderniserats efterhand.

– Vi har ända sedan starten lagt stor vikt vid en hög biosäkerhet. När afrikansk svinpest 2014 kom till Litauen var vi därför säkra på att vi skulle klara oss. Ändå var vi den första anläggningen att drabbas, säger Claus Baltsersen, VD för Idavang Group.

 BILDSPEL. Idavang har många olika säkerhetsåtgärder för att motverka ett tredje utbrott av ASF. Claus Baltsersen är VD för Idavang Group som producerar sammanlagt 800 000 slaktgrisar per år i Litauen och Ryssland.
BILDSPEL. Idavang har många olika säkerhetsåtgärder för att motverka ett tredje utbrott av ASF. Claus Baltsersen är VD för Idavang Group som producerar sammanlagt 800 000 slaktgrisar per år i Litauen och Ryssland. FOTO: Idavang

Först i EU att drabbas

När afrikansk svinpest, ASF, samma år bröt ut i Rupinskai, som ligger i nordöstra delen av landet cirka 30 kilometer från gränsen till Vitryssland, var det den första större grisanläggningen i EU att drabbas av sjukdomen.

Samtliga 19 000 grisar fick avlivas och först efter att stallarna rengjorts och desinficerats två gånger startades verksamheten försiktigt med endast 30 grisar under 45 dagar. Sedan blodprover tagits och myndigheterna konstaterat att smittan var borta fick anläggningen fyllas igen.

Nät framför ventilationer

Företagets slutsats var den gången – och är fortfarande – att smittan måste ha förts in i stallarna av insekter. Just den sommaren fanns det en stor förekomst av hästflugor.

– För att ytterligare höja biosäkerheten placerade vi därför insektsnät framför alla ventilationer. Vi satte också upp ytterligare hägn runt anläggningen där det tredje hägnet sitter så långt bort som det över huvud taget är möjligt, cirka 400–500 meter, berättar Claus Baltsersen.

Drabbad en andra gång

Trots alla säkerhetsåtgärder bröt afrikansk svinpest 2018 ut på Skabeikiai, en annan av Idavangs litauiska anläggningar, i landets nordvästra delar nära gränsen till Lettland. Återigen fick cirka 19 000 grisar avlivas.

– Då fanns det inga hästflugor att tala om utan det måste ha varit mygg eller andra mindre insekter som spred smittan, säger Claus Baltsersen.

Övertryck i utslussning

För att minska riskerna besprutar man under vissa känsliga perioder området mot insekter. En annan åtgärd är att nattetid på sommarhalvåret släcka all belysning på stallbyggnaderna. Dessutom har Idavang utrustat de utslussningsrum genom vilka grisarna lastas ut med övertryck så att luften skickas ut innan dörrarna öppnas.

Ytterligare åtgärder är inköp av en egen bil för kadavertransport och ett ständigt internt arbete med att informera anställda om riskerna och vad som förväntas av dem.

Slår till på sommaren

– Om man studerar utbrotten av afrikansk svinpest kan man se att nästan alla sker under perioden juli–september medan det nästan inte inträffar några på vintern. Därför lägger vi mest energi på att informera i april och maj, förklarar Claus Baltsersen.

Rent allmänt har smittrycket av afrikansk svinpest sjunkit i Litauen. Det registrerades cirka 55 utbrott förra året medan det i år tycks stanna vid runt 15 utbrott. Vildsvinsjakt är tillåten dygnet runt året om med en skottpeng på cirka 100 euro. Dessutom har myndigheterna erbjudit ersättning till dem som gör sig av med mindre besättningar under 100 grisar.

Går inte att försäkra sig

Platser där det varit utbrott bland tamgrisar placeras i zon 3 medan områden med smittade vildsvin utgör zon 2. Uppfödningar som hamnar inom zon 3 drabbas hårt ekonomiskt eftersom grisarna inte får flyttas utanför och för att köttet måste specialmärkas på slakteriet.

– De gånger vi fick in afrikansk svinpest i våra stallar var vi försäkrade för utslaktningen men nu finns det inte längre något försäkringsbolag i hela Europa som erbjuder en sådan försäkring. Man är utlämnad till det statliga stöd som går att få, förklarar Claus Baltsersen.

Mer om riskkällor, skydd och hur rustat Sverige är för att hantera ett eventuellt utbrott av ASF, kan du höra i veckans avsnitt av Lantbrukspodden

Idavangs säkerhetsåtgärder

• Mellan 1 april och 31 oktober förses alla ventilationer, öppningar och korridorer med finmaskiga insektsnät.

• Säkerhetspersonal kontrollerar väskor och andra tillhörigheter hos besökare på anläggningen. Desinfektion av händer och skobyte är obligatoriskt.

• Alla som går in i stallarna måste duscha och byta till företagets kläder. Inga personliga tillhörigheter får medtas.

• Personal får inte ta med egen mat. Fläskkött ingår inte i den meny som serveras.

• Anställda skriver på avtal som förbjuder dem att hålla grisar eller ha kontakt med grisar på sin fritid. Företaget gör fyra gånger om året hembesök hos personalen. Den som bryter mot reglerna avskedas.

• Alla föremål som ska tas in desinficeras och ligger minst 48 timmar i karantän.

• Portarna till utlastningsslussen kan inte öppnas samtidigt. Innan yttre porten öppnas skapas ett övertryck så att luften ska rusa ut.

• Inga grisar körs till anläggningen. Företaget har egen transport av kadaver.

• Det finns tre hägn runt anläggningen för att hålla vildsvin så långt borta som möjligt.

LÄS MER: Sjätte danskägda grisgården att drabbas

Relaterade artiklar

Till toppen