Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 17 oktober 2017

Mögel och groddar i spannmålen – ”Vi får rädda det som räddas kan”

TIDAN.

Mögel och groddar – de tusentals ton spannmål som ligger utanför Lantmännens anläggning i Tidan är ingen vacker syn. Ändå hoppas regionchef Bengt Karlsson att det mesta ska kunna torkas för fodertillverkning.

 Utanför Lantmännens anläggning i Tidan ligger tusentals ton spannmål i väntan på torkning. Oroliga lantbrukare har kontaktat företaget med farhågor kring kvalitén.
Utanför Lantmännens anläggning i Tidan ligger tusentals ton spannmål i väntan på torkning. Oroliga lantbrukare har kontaktat företaget med farhågor kring kvalitén. FOTO: Göran Berglund

Oroliga lantbrukare som har varit förbi och tittat på hanteringen har kontaktat Lantmännen och frågat vad som pågår. Hos miljökontoret i Skövde kommun ligger ett tips om att hanteringen vid spannmålsanläggningen bör granskas.

Höga vattenhalter

Det finns flera anledningar till att situationen har uppstått. Det rör sig om sent skördad spannmål med höga vattenhalter som i vissa fall har körts till Tidan från mottagningsplattor. Dessutom havererade anläggningen, byggd på 1970-talet, och stod still i flera dagar i väntan på reservdelar och reparation.

 Klumpbildningar och mögel tyder enligt Erik Nordkvist, forskare på SVA, på hög vattenaktivitet. Han anser inte det självklart att spannmålen går att använda till foder.
Klumpbildningar och mögel tyder enligt Erik Nordkvist, forskare på SVA, på hög vattenaktivitet. Han anser inte det självklart att spannmålen går att använda till foder. FOTO: Göran Berglund

Meningen är ändå att merparten ska torkas och användas till fodertillverkning. Lantmännen vill inte flytta spannmålen ytterligare en gång med hänsyn till kostnaderna.

”Rädda det som räddas kan”

– Vi får rädda det som räddas kan och jag hoppas att det mesta är användbart. Vi har de förutsättningar vi har och allt maskineri frestas på hårt med dessa höga vattenhalter. Man måste komma ihåg att årets skörd är 10 procent större än rekordåret 2015, säger Lantmännens regionchef Bengt Karlsson.

 Spannmålen ligger i långa rader utanför anläggningen, här rör det sig om korn. Förutom direktleveranser har Tidan fått ta emot volymer från i första hand mottagningsplattan i Falköping.
Spannmålen ligger i långa rader utanför anläggningen, här rör det sig om korn. Förutom direktleveranser har Tidan fått ta emot volymer från i första hand mottagningsplattan i Falköping. FOTO: Göran Berglund

Tusentals ton spannmål – korn, havre och vete – ligger ute i det fria i långa korvar på vardera sidan anläggningen. En lastare hämtar och tippar in den och Bengt Karlsson menar att den besiktning som personalen gör räcker till.

– Man får kolla hur spannmålen luktar och i vilken mån den har grott. Jag vill inte göra någon gissning hur mycket som är användbart men vissa volymer kommer i slutändan att få bli bränsle, säger Bengt Karlsson.

Omfattande skador

Erik Nordkvist, forskare på SVA, har tagit del av bilder på spannmålen och menar att det handlar om omfattande skador och att det inte är självklart att den går att använda till foder.

”Det vore intressant att se vilken temperatur som råder inuti partiet. Förhöjd temperatur indikerar mikrobiell aktivitet. Den hygieniska kvaliteten är sannolikt nedsatt. Analys av mykotoxiner bör göras innan man bestämmer vad partiet ska användas till”, skriver Erik Nordkvist i en kommentar.

 Högst upp på spannmålshögarna har det börjat att gro.
Högst upp på spannmålshögarna har det börjat att gro. FOTO: Göran Berglund

Han säger också:

– Alla mögelsvampar är inte mykotoxiska men bör analyseras innan spannmålen används. För de allra flesta mögelgifter finns inte strikta lagliga gränser utan man har att gå efter de rekommendationer som branschen har.

”Ser värre ut för ögat”

De analyser som Erik Nordkvist efterfrågar görs inte enligt Bengt Karlsson på Lantmännen utan man litar i stället till personalens omdöme.

– Det ser värre ut för ögat än vad det egentligen är och ofta är det en ganska liten yta som drabbas, säger Bengt Karlsson.

Lantbrukarna som har hört av sig till Lantmännen ser en risk i att spannmål av undermålig kvalitet kommer in i fodret och kan leda till sjuka djur. Någon ifrågasätter i vilken mån hanteringen överensstämmer med Lantmännens uppförandekod att ”analysera risker kopplade till våra råvaror”.

 Stor skörd med hög vattenhalt, haveri på anläggningen och en lång regnperiod under september har bidragit till situationen med stora mängder otorkad spannmål av tveksam kvalitet.
Stor skörd med hög vattenhalt, haveri på anläggningen och en lång regnperiod under september har bidragit till situationen med stora mängder otorkad spannmål av tveksam kvalitet. FOTO: Göran Berglund

Ser du någon risk för att anläggningen och fodret kontamineras av i första hand mögelsvampar?

– Nej, inte så länge vi ser till att särhålla partierna.

Kunde ni ha förstärkt med mobila torkar för att lösa situationen?

– Med facit i hand är det alltid lätt att tycka det, men vem hade kunnat ana att vi skulle vi få en regnperiod under nästan hela september månad? Nu pågår en översyn av hela kedjan i vår spannmålshantering och vi får se vad den kommer fram till, säger Bengt Karlsson.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen