Tyska staten inför djurvälfärdsmärkning

Mer utrymme, mer tid med mamman och mindre stress under transport och slakt. Det är några kriterier i den nya djurskyddsmärkningen. Bakgrunden är att allt fler konsumenter vill veta att djuren de äter har haft det bra.

Märkningen, som börjar gälla under mitten av 2020, kommer ha tre nivåer och informera om hur djuren levt från födsel till slakt. Först ut är grisköttet men planen är att även andra djurslag ska ingå i systemet. Det kommer vara frivilligt att ansluta sig.

Har kritiserats

Men djurskyddsmärkningen har varit föremål för häftig debatt under hösten. Lantbrukare har bland annat uttryckt oro för att märkningen ska medföra kostnader och ökat krångel utan att generera mer pengar till dem.

Djurrättsorganisationer och många konsumenter hävdar att märkningen är otydlig och kriterierna för låga. Även Bioland, som certifierar ekologiska lantbruk, anser att kriterierna är för låga.

För att uppfylla det första steget krävs att produktionen sker i enlighet med tysk lag. Ett exempel är att kultingarna ska dia suggan i minst 21 dagar. För att uppfylla det andra steget krävs minst 25 dagar. I det tredje steget ska suggan ge di i 35 dagar. I Sverige diar suggan i 4-6 veckor.

Redan nu finns en märkning för stallhållning. De fyra stegen visar om djuren fötts upp enligt den lagliga miniminivån, med något mer utrymme, på friland eller ekologiskt. Den nya märkningen ska alltså visa djurvälfärd i bredare bemärkelse.

Vill se märkning på EU-nivå

Framöver kommer Tyskland driva frågan om djurskyddsmärkningar i EU. De vill bland annat se en förordning om att alla EU-länder ska införa djurskyddsmärkningar. Det förutsätter ett stöd från medlemsstaterna och att Europeiska kommissionen föreslår en lagstiftning. I nuläget finns liknande märkningar i Danmark och Holland.

LÄS MER: Bättre djurvälfärd målet för nytt EU-center