Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 6 oktober 2017

Utbrott bland svenska vildsvin värsta scenariot

Sedan årsskiftet har hundratusentals grisar i Ryssland, Baltikum och övriga Europa, dött till följd av afrikansk svinpest. Sverige har än så länge klarat sig från smittan. Men hur ser beredskapen ut?

 Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog, SVA.
Bild 1/2 Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog, SVA. FOTO: Göran Ekeberg
 Catrin Molander, Stabschef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.
Bild 2/2 Catrin Molander, Stabschef för Jordbruksverkets beredskapsenhet. FOTO: Jordbruksverket

Afrikansk svinpest (ASF) klassas som en epizootisjukdom och omfattas därför av särskild lagstiftning om hur man ska agera vid misstänkt sjukdomsfall för att underlätta bekämpning och förhindra smittspridning.

Jordbruksverket är den instans som ska leda och samordna beredskapsplanering och insatser vid epizootiutbrott. Catrin Molander är stabschef på Jordbruksverkets beredskapsenhet och enligt henne är Sveriges system för krishantering generellt bra och utsikten att snabbt bli av med ASF i en grisbesättning god. Men att kontrollera spridningen bland vildsvin är svårare.

– Det finns en plan för hur vi ska arbeta och övergripande lagstiftning om vad som måste göras vid ett utbrott. Men får vi en smitta som sprids över ett stort område är det inte säkert att det hjälper, säger Catrin Molander.

Enligt Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), bedöms risken att ASF ska komma in i Sverige just nu som förhöjd. Och det är människan som är det största hotet.

– Ju fler länder och områden som är infekterade, desto större är sannolikheten att vi får in det. Det handlar om att människor reser från infekterade länder och har med sig smittade produkter som hamnar fel, sannolikt hos vildsvin, inte tamgrisar. Utan människans hjälp sprids smittan långsamt, det handlar om kilometer, säger han.

Likt Catrin Molander anser Karl Ståhl att det värsta scenariot är att få in smittan i den svenska vildsvinsstammen.

– Vi vet precis hur man hindrar att smitta sprids mellan tamgrisar. Men vildsvin är inte lika lätta att kontrollera, det har visat sig i andra länder som fått smittan och inte lyckats stoppa spridningen, säger han.

I drabbade länder samarbetar myndigheter med jägare för att motverka spridningen av ASF. De reglerar jakt och utfodring, avlägsnar kadaver och övervakar drabbade områden för att hitta de grisar som dött i ASF. På EU-nivå finns även en långsiktig strategi att minska vildsvinsstammen runt det infekterade området. Men dessa insatser har hittills inte stoppat virusets framfart.

– Det finns okända faktorer som påverkar smittspridningen som man inte lyckats kontrollera. Man förstår inte riktigt vad det är som gör att viruset klarat sig så bra i norr. Sjukdomen uppför sig på ett annat sätt i norra Europa än vad den gjorde i exempelvis Spanien under 1960-talet. Då lyckades sjukdomen inte få fäste hos vildsvinen, säger Karl Ståhl.

Hur skyddar man sin gård?

– Som alltid ska man vara försiktig och hålla biosäkerheten. Har man besök eller arbetare från andra länder ska man vara extra noga. Bland annat så har Gård & Djurhälsan information på fler språk än svenska som kan vara behjälpliga om man har utländsk arbetskraft, säger Catrin Molander.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen