Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 april 2019

Vasst foder - oklart om burkarna är boven

Det råder stor oklarhet kring hur många kor som egentligen drabbas av sönderstrimlade aluminiumburkar. Det säger företrädare för både SLU och LRF, som efterlyser mer forskning på området.

 Statistik från slakterier visar att 4 500-5 000 kor dör av att ha fått i sig vassa föremål, men om det handlar om skärvor från aluminiumburkar går inte att säkerställa.
Statistik från slakterier visar att 4 500-5 000 kor dör av att ha fått i sig vassa föremål, men om det handlar om skärvor från aluminiumburkar går inte att säkerställa. FOTO: Istock

Tusentals nötkreatur far illa till följd av skador från metallbitar i magen. Många lantbrukare menar att de kommer från aluminiumburkar som slängts i naturen, åkt in i slåttermaskinerna och sedan hamnat i kornas foder.

Men så enkelt är det inte, menar My Sahlman, veterinär hos LRF.

– Statistik från slakterier och djursjukdata visar att mellan 4 000 och 5 000 kor drabbas av ”vasst” varje år, men vilken roll aluminiumburkar har i detta, det vet man inte.

Finns inte tillräcklig statistik

Det finns nämligen inget säkert underlag som gör att man kan uttala sig om orsaken, menar hon.

– För det enskilda djuret kan det vara en fara, men det finns inget vetenskapligt belägg för att avgöra hur utbrett problemet är. Det går inte att säga att burkarna ger upphov till att 5 000 kor skadas årligen. De få rapporter jag sett, en dansk och en amerikansk, visar inte på att burkarna är en stor bov.

Trasiga bildäck gav skador

Hon nämner bland annat att det kan vara spikar eller nåt annat som tappats. Både de danska och amerikanska studierna angav att ståltrådar från trasiga bildäck gav mest skador. Det finns dock inga studier gjorda under svenska förhållanden.

LRF kan sponsra ny studie

LRF kan därför tänka sig att bidra ekonomiskt till en undersökning angående orsakerna till de vassa föremålen, om någon student på till exempel SLU skulle vara intresserad.

FOTO: Maria Hedlund

– Vi har ingen forskning på området i dag, men LRF har erbjudit SLU att sponsra delar av kostnaderna, om någon elev vill fördjupa sig i problematiken. Det är viktigt att ta reda på vilka föremål som ger problem med vasst eftersom det kan innebära stora lidanden för djuren, säger My Sahlman.

Få djur obduceras

Frida Dahlström, som är försökstekniker på SLU, var med och skrev en rapport 2014 om problemet, men sedan dess har ingen ny undersökning gjorts. Enkäten byggde på telefonintervjuer och inte statistik, men många var säkra på att aluminiumburkarna var skurken.

– Men eftersom så få djur obduceras så var det omöjligt att bevisa att dödsfallen berodde på burkarna. Det som hittas på foderbord och i ensilage är bevisligen inte uppätet. Det som vi med säkerhet vet är att många nötkreatur avlivas på grund av vasst, men vi vet inte med säkerhet vad som orsakade sjukdomen, säger Frida Dahlström.

Risken större efter torkan

Hon har själv testat att hacka sönder aluminiumburkar och skärvorna från lock och bottenkanten av burken blir fruktansvärt vassa.

– Med andra ord är jag övertygad om att burkar som hackas sönder och följer med i grovfoderkedjan är livsfarliga för nötkreatur. Efter ett år som 2018 då varenda gräsplätt skördades är risken att antalet aluminiumburkrelaterade fall ökar, men jag hoppas givetvis att det inte blir så.

Dyr teknik

Så vitt hon vet finns i dag ingen fungerande teknik för att selektera bort aluminiumburkar. Den lösning som var på gång då rapporten skrevs fick aldrig finansiering, på grund av lågt intresse eftersom tekniken blev relativt dyr.

LÄS MER: Höjd burkpant kan stoppa lidandet för korna

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen