Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 17 juli

Växtskadeläget: mycket svamp och skadeinsekter

Väderleken är mer normal än i fjol, vilket generellt gör att årets skörd ser ut att bli bättre. Men samtidigt är grödorna angripna av svamp i större utsträckning, och skadeinsekterna är fler än vanligt.

 Sommaren 2019 ser vädermässigt ut att bli ett normalår för lantbruket. Men det betyder också att grödorna angrips av svamp och insekter i större utsträckning. En av värstingarna är kålmalen.
Sommaren 2019 ser vädermässigt ut att bli ett normalår för lantbruket. Men det betyder också att grödorna angrips av svamp och insekter i större utsträckning. En av värstingarna är kålmalen. FOTO: Frida Jonson

En rundringning till rådgivare på Jordbruksverkets växtskyddscentraler visar att det i sommar är vanligt med angrepp av både insekter och svamp. Kålmalen är en av de stora bovarna, som brett ut sig ordentligt. Likaså är det gott om ogräs på fälten.

Alf Djurberg, växtskydd inom jordbruk, Linköping:

– Kålmalen är ett stort problem, framför allt i trädgårdskulturer, där man odlar ruccola och annan bladkål. Den kan vara ett bekymmer för våroljeväxter också, men det odlas väldigt lite av det så räknar man areal är det ett ganska begränsat problem. De som odlar vårraps har fått se upp med det här, men de fält jag har sett har klarat sig ganska hyggligt tack vare att odlarna har gjort åtgärder tidigare.

– En ganska ny skadegörare är bönsmyg, som går på åkerböna, och den har ökat väldigt mycket de senaste åren. I år verkar det också vara angrepp på en väldigt stor andel av bönorna i Mellansverige där det har varit en kraftig äggläggning på baljorna.

– Den blåvingade rapsviveln och den fyrtandade rapsviveln, som går in och äter i stjälken, kan bli ett problem för höstrapsen. Det är lite oklart vilken skada de kan göra, men det finns väldigt stora mängder av dem.

– En annan insekt är randig dvärgstrit, som sprider viruset vetedvärgsjukan. Den gör att vetet inte går i ax och då blir det ingen skörd på de plantorna. Det är inget jätteangrepp i år, men det är betydligt mer utbrett än vad vi sett de senaste åren.

– På svampsidan har bladfläcksjukan blossat upp i många kornfält i Mellansverige. Där tror vi oss se en koppling till där man har haft primärangrepp från utsädessmitta – där har man fått kraftiga uppslag av bladfläcksjuka. Men det är en väldig variation från fält till fält.

 I år är det vanligt med stor förekomst av blåklint i spannmålsfälten.
I år är det vanligt med stor förekomst av blåklint i spannmålsfälten. FOTO: Göran Berglund

– Ett ogräs som det har varit mycket diskussion kring i Mellansverige är blåklint, som har varit väldigt dominerande. Man kan nog säga att det är årets ogräs. Det syns väldigt mycket i fält nu. Även tistel tycks öka mycket.

– Att det i år varit så pass mycket och lite udda insekter gör att man gärna vill dra en koppling till det extrema vädret i fjol. Då var det knappt några svampangrepp alls, och inte alls lika många insekter. Men värmen och torkan gjorde ju att växtligheten plågades ännu mer, så sammanfattningsvis kommer det säkert bli betydligt bättre skörd i år.

Gunilla Berg, växtskydd inom jordbruk, Alnarp:

– Det är ett mycket knepigt år, med väldigt mycket svampangrepp. Vi har bland annat haft stora angrepp av svartpricksjuka i vete. Vi har också väldigt mycket kornrost i vår- och höstkorn, och även bekymmer med kornets bladfläcksjuka. Det finns en hel del rotdödare samt gul- och brunrost i höstvetet. Men det är ju för att det regnat mycket mer – sådan är biologin. Samtidigt har man klarat det rätt bra i fält med bekämpningar på olika sätt.

 Bladfläcksjuka på korn.
Bladfläcksjuka på korn. FOTO: Arkivbild

– Insekter har det inte varit lika mycket av, eftersom de gynnas av varmt väder. Lite bladlöss, men inga stora mängder. Skidgallmyggan har det varit mycket mindre av, så höstrapsen har klarat sig bra. Just nu har vi ett angrepp av kornfluga i vårvetet, vilket är ovanligt. Det är en enstaka rapport, men ändå lite bekymmersamt.

– I potatis har vi en hel del bladmögel, också en följd av mycket regn och värme emellanåt. Nu följer vi också sockerbetorna för att se om det blir svamp eller bladlöss.

– Men generellt är det mycket fina grödor på många håll, det går inte att jämföra med 2018. Det ser väldigt mycket bättre ut i år.

Rickard Andersson, ogräs inom jordbruk, Alnarp:

– Det besvärligaste är gräsogräs, framför allt renkavle, där man i många fält inte har lyckats med bekämpningarna. Den tidiga höstsådden och den milda hösten gjorde att ogräset kunde utvecklas, och frostnätterna i våras gjorde att man tappade effekterna av preparaten.

 Renkavle i höstvete.
Renkavle i höstvete. FOTO: Anders Fällman

– Hönshirs är ett annat, allvarligt problem. Den är vanligast hos majs, sockerbetor, potatis och andra öppna grödor. I år har det inte varit lika varmt som i fjol, så den är inte lika långt utvecklad i år.

– Man ser också mer kvickrotsangripna fält i år, och det har säkert att göra med att kvickroten har ett större rotsystem som gör att den klarade torkan bättre och fick ett försprång på fälten.

– Grödmässigt ser det annars mycket bättre ut än i fjol,

Ida Backström, växtskydd grönsaker på friland, Alnarp:

– Årets plåga är kålmalen helt klart. 2016 var det senaste stora angreppet och i år kom det också väldigt stora mängder. Den är svårbekämpad, och vi har inte fått riktigt grepp om hur man ska tackla den i fält. I år har vi gjort resistenstester på larver, och fått jättefina resultat. Bäst effekt ger de ekologiska preparaten, vilket är väldigt positivt. Testerna visar också att det inte är de flygande malarna man ska bekämpa, utan larverna. Tidpunkten är A och O för att få bra resultat. Men vi hittar fortfarande flygande mal, larver, puppor och ägg i fält, så den fortsätter att vara en utmaning.

– I delar av landet har vi sett jättestora angrepp av morotsbladloppa. Den är en dålig flygare så den tar sig inte särskilt långt, men den sprider sig lätt till närliggande fält. Bland annat är Gotland hårt drabbat. Den är också svårbekämpad och kan ge ett stort skördebortfall. Vi har inga bra möjligheter till bekämpning med de växtskyddsmedel vi har i Sverige.

– Jordloppor, som äter mycket av de små plantorna, har varit ett problem. Där har vi sett stora angrepp i kål och rödbetor. De brukar ge med sig runt midsommar, men i år har de hållit i sig väldigt länge och gett stora skador på grödorna.

– Många grönsaker går under väv och plast, och förra året blev det så varmt att grödorna kokade i fält. Då fick många så om. Men i år har det varit betydligt bättre med gynnsamma temperaturer och behandlingar som har fungerat. Bevattningen har gått mycket bättre också, och även fungerat som bekämpningsstrategi mot kålfluga, jordfly och jordloppor.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen