Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 november

Veterinärbrist – men han får inte gå klart utbildningen

Sverige skriker efter veterinärer. Regeringen satsar därför 50 miljoner för att få fram fler. Samtidigt finns ett tiotal veterinärer med utländsk examen som nästan är klara med sin svenska tilläggsutbildning, men de får inte gå klart.

 Ihsan Jafaar har veterinärexamen i Irak och har tre resttentor kvar på tilläggsutbildningen på SLU men får inte gå klart. Idag kör han taxi för att försörja sig.
Ihsan Jafaar har veterinärexamen i Irak och har tre resttentor kvar på tilläggsutbildningen på SLU men får inte gå klart. Idag kör han taxi för att försörja sig. FOTO: Louise Carlsson Örning

Ihsan Jafaar har veterinärexamen från Irak och var från sin första tid i Sverige helt beredd på att han måste skaffa sig en svensk veterinärutbildning.

– Helt okej, det var inga konstigheter, säger Ihsan Jaafar, som läste in svenska och extra engelska.

– Men hade jag vetat att det skulle bli så här hade jag lämnat landet på ett tidigt stadium.

Har resttentor kvar

Nu har Ihsan Jaafar några få resttentor kvar på sin svenska tilläggsutbildning på SLU, men han får inte gå klart. Problemen började 2013. Då flyttades tilläggsutbildningen för utländska veterinärer från Skara till Uppsala.

De utländska veterinärer som inte var klara med utbildningen i Skara fick veta att de inte fick fortsätta i Uppsala, utan måste söka in till utbildningen en gång till, trots att de redan var antagna – och i konkurrens med alla andra utländska veterinärer som vill bli godkända i Sverige.

Har sökt varje år

Varje år söker 20-40 personer tilläggsutbildningens sex platser.

– Jag har sökt in år efter år, sedan 2015. Ibland blir jag tredje reserv, ibland femte, ibland andra, säger Ihsan Jaafar, som nu kör taxi med rejäla studieskulder i ryggen.

Alla studenter på den gamla utbildningen fick tre tillfällen att klara sina resttentor. De som inte klarade tentorna måste söka om hela utbildningen. Ishan Jafaar säger att han missade ett par tillfällen på grund av sjukdom. Och han tycker att det är fel att han ska behöva söka utbildningen igen.

– Det är ju samma utbildning och jag behöver bara klara tre tentor. Resten av tiden skulle jag ta upp plats på kursen för någon annan.

SLU säger nej

Han tycker att den enklaste lösningen vore om SLU erbjöd de tre tentor som han har kvar som fristående kurser, att han satt med på föreläsningarna på de tre kurserna.

– Men det har de sagt nej till. SLU borde också öka antalet platser för utländska veterinärer, tycker han.

Ihsan Jaafar har erbjudit sig att läsa in de kurser som fattas på någon annan skola.

– Jag åker vart som helst i världen, jag betalar gärna själv, bara jag blir klar med min utbildning.

Men även det säger SLU nej till. Endast deras kurser räknas.

– Jag har alltid älskat djur och jag vill verkligen jobba som veterinär. Mina barn frågar ibland varför jag inte jobbar som veterinär, du är ju det, säger de. Alla förlorar på det här. Jag och mina kurskompisar och Sverige som behöver fler veterinärer, säger han.

Studenter får inte gå klart

Enligt Ihsan Jafaar har ett tiotal av hans kurskamrater samma problem. Land Lantbruk har därför talat med ett par av dem. Båda vill vara anonyma och säger att de inte vill bråka. En av dem har en enda tenta kvar. Men han har gett upp och skaffat ett jobb inom IT i stället.

– Jag vill bara glömma den här perioden i mitt liv, säger han.

Vill inte intervjuas

Land lantbruk har sökt SLUs rektor Maria Knutson Wedel, som dock inte vill bli intervjuad. I stället svarar SLUs pressekreterare David Stephansson på Land Lantbruks frågor via mejl.

Varför lades utbildningen i Skara ner?

– Det behövdes mer lärarledd klinisk undervisning eftersom vissa studenter hade svårt att bli godkända. De som inte blev godkända under ordinarie tid fick tre omprovstillfällen under två år efter nedläggningen. Därefter var utbildningen helt stängd.

Varför är platserna för utländska studerande så pass få?

– Antalet platser begränsas av tillgängliga resurser och av praktiska begränsningar.

Varför kan inte de studerande på utbildningen i Skara enbartfå läsa in de tentor som de inte klarat?

– Utbildningen är nedlagd och tiden med övergångsregler har passerats. SLU kan inte utfärda nya intyg om en utbildning som inte längre finns, inte via nya omprov, och inte heller via kurser vid utländska universitet.

Finns samma kurser vid det nya programmet?

– En av kurserna är likartad, men i övrigt är utbildningen helt omlagd och utökad.

Hade man kunnat överföra studenterna till det nya programmet?

– Man har bara rätt att gå den kurs man har blivit antagen till. Även den sista utbildningen i Skara genomfördes i sin helhet, och därför fanns inga skäl att överföra några studenter till den nya utbildningen.

Vilken information fick studenterna och när?

– Studenterna fick två brev, 2014 och 2015, om villkoren för förnyade examinationer inom TUVE-utbildningen.

Borde inte de studerande på Skarautbildningen ha förtur på det nya programmet?

– De som har gått utbildningen i Skara, men inte blivit godkända, får inte förtur utan får konkurrera med sökande som har andra meriter. Avklarade delar kan dock ge meritpoäng, avslutar David Stephansson.

Mer pengar för veterinärer

I budgeten för 2020 föreslår regeringen 15 miljoner kronor per år 2020 och 2021, och 20 miljoner kronor 2022, totalt 50 miljoner, för att säkra tillgången på veterinärer.

Enligt regeringen finns inte tillräckligt många privata aktörer i vissa delar av landet. Då måste distriktsveterinärerna etablera sig där och därför får Jordbruksverket mer pengar.

Satsningen är nog bra, men löser inte problemet med veterinärbristen, anser Susanna Lewerin på Sveriges veterinärförbund, som inte vill kommentera Ihsan Jaafars fall utan bara uttala sig generellt.

”Vill inte jobba på kliniker”

– Det utbildas ändå ganska många veterinärer. Men en stor andel vill inte jobba på kliniker. Och många vill inte jobba med produktionsjour och inte i glesbygd, säger Susanna Lewerin.

I Sverige är det enbart SLU i Uppsala som utbildar veterinärer.

– Det gör att en del rotar sig i Mälardalen och helst inte vill flytta ut i landet, säger Susanna Lewerin.

Fler utländska veterinärer är förmodligen inte lösningen för just glesbygden, tror hon.

– Det kan ibland vara ännu svårare för utländska veterinärer att hantera vintermörker och kyla än för infödda. Att få med sig familjen till glesbygd och vinter är ingen självklarhet.

Karlägger arbetsmiljön

Sveriges veterinärförbund håller på med en kartläggning om vad veterinärer upplever som problematiskt i jobbet.

– Jag tror att allt detta kan göra stor skillnad för att skapa ett hållbart arbetsliv på klinikerna. Men det brinner i knutarna, säger Susanna Lewerin.

LÄS MER: Få platser på SLU:s tilläggsutbildning för veterinärer

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen