Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 21 oktober 2017

"Vi kompromissar inte med livskvaliteten för djuren"

Nyligen fick köttproducenten Maria Ekholm ta emot tre utmärkelser för produktionen på gården Blekslätten i Dalsland. Svensk blå anka, en korsning av linderöd/mangalitza och en renrasig mangalitzagalt diplomerades som råvara av exceptionell klass.

Diplomen delades ut i början av oktober under föreningen Exceptionell råvaras årliga smakmöte. Liksom i fjol arrangerades det på Torsåker gård i Upplands Väsby. Några av Sveriges främsta kockar smakade och bedömde råvaror från landets mest ambitiösa producenter i kategorierna fågel, gris och nöt.

Blekslätten gård är ett småbruk med självhushållning utanför Frändefors där det i dag finns 9 suggor och 1 galt, ett 30-tal slaktgrisar, cirka 350 ankor, 300-400 pärlhöns samt den egna rasen hästefjordskyckling, döpt efter en insjö i socknen.

Tre diplom vid ett och samma tillfälle – var det i linje med dina förväntningar?

– Både ja och nej. Jag hade höga förhoppningar på hästefjordskycklingen. Den har fått höga poäng vid ett par förmöten, så om jag ska vara lite kaxig hade jag nog räknat med diplom till den. Att ankan fick en utmärkelse var en glädjande överraskning, säger Maria Ekholm.

Hur tänkte du inför årets smakmöte?

– Jag fokuserade rätt mycket på grisarna för vi laborerade med hängningen av dem. Det är inte så lätt att långhänga grisar i Sverige och där fick jag läsa på en del.

En av utmärkelserna gäller blå anka. Vad kännetecknar den?

– Den är smakrik och ger mycket kött per volym. Det är en lugn och harmonisk ras. Köttkvaliteten gynnas av att de inte blir stressade under slakthanteringen.

Vad ligger bakom att du och din sambo har valt att satsa på spetskvalitet i produktionen på er gård?

– Vi kom in i det lite på ett bananskal och så har det visat sig fungera. Det passar oss väldigt väl. Jag har jobbat som kock och har en känsla för hur man pratar med andra kockar och hur de vill ha köttet. Vi gillar det helt enkelt.

Hur vill du förklara framgångarna för Blekslätten i de här sammanhangen?

– En nyckel är att vi är ett självhushåll och äter vår egen mat. Det var därför vi skaffade djur från början. Vi vet hur vi vill ha det, inga kompromisser med livskvaliteten för djuren. Som person är jag noggrann med detaljerna och det verkar falla kockarna i smaken.

Blekslätten har diplomerats flera gånger tidigare, bland annat för smaken på indisk stridshöna. Vad är din drivkraft i det här ständiga kvalitetsarbetet?

– Det är kul att ha bra grejor. Jag tycker om att föra dialog och att föra utvecklingen framåt både för kockarna och för småskalig produktion.

FAKTA: Exceptionell råvara

Exceptionell råvara är en ideell förening som verkar för fler kontakter mellan kockar och bönder i Sverige.

Syftet är att utveckla svenska råvaror av högsta kvalitet.

Under året arrangerar föreningen regionala och nationella möten där råvarornas smak, konsistens, doft och utseende analyseras.

Vilken betydelse har arbetet inom Exceptionell råvara anser du?

– Föreningen är nog något av en doldis för allmänheten, men på sikt kommer det här arbetet att få stor betydelse. Får man med sig rätt aktörer kan det bli tydlig påverkan på kvalitetsutvecklingen i branschen.

Hur ser du generellt på kvaliteten på det kött som säljs i landets livsmedelsbutiker?

– Ibland är det ganska tragiskt. Kunskapen behöver öka i alla led.

I vilka kanaler säljer du köttet från Blekslätten?

– Vi har en fast kundkrets av kockar, främst i Göteborg. Grisarna är ofta bokade innan de föds. Vad gäller fåglarna får man stöta på lite mer, vi har ett nyhetsbrev bland annat.

Tänker du ställa upp i smakmötet även nästa år?

– Ja, det sved lite att inte få utmärkelsen Exceptionell råvara på hästefjordskycklingen. Jag vill nog ha revansch.

FAKTA: Maria Ekholm

Ålder: 40 år.

Familj: Sambo och två barn.

Bakgrund: har arbetat som kock både i Sverige och utlandet, bland annat i Israel, England och Norge. Läste till lärare i matematik och biologi, men sadlade om till lantbrukare. Bodde tidigare i ett torp och var självhushållande. När första barnet föddes köpte hon och sambon Blekslätten gård.

Intressen: Djur, natur och politik.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen