Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 12 augusti

”Vi måste säkra böndernas vattenförsörjning”

Torkor som årets spås bli vanligare i framtiden. Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU, vill se att landet rustar sig för att klara klimatförändringarna. Bland det viktigaste är ökad möjlighet till bevattning.

– Bönderna måste få bättre prioritet vid extremår, säger hon.

 Många bönder tar i dag sitt vatten från sjöar eller vattendrag. FOTO: MOSTPHOTOS
Många bönder tar i dag sitt vatten från sjöar eller vattendrag. FOTO: MOSTPHOTOS

Hittills har svenskt jordbruk ofta haft problemet att det är för blött och åtgärderna har varit inriktade på att leda bort överskottsvatten. Därför är beredskapen för det omvända bristfällig.

”Bättre förståelse för jordbrukssektorn”

Jennie Barron hoppas att årets allvarliga torka med foderbrist, försämrade skördar och hot om nödslakt ska bli den tankeväckare som för upp frågan på politikernas och myndigheternas dagordning. Tekniska lösningar, direktiv och lagstiftning kan då behöva ses över.

– Vi bör se över vad vi kan göra för att säkra lantbruksföretagarnas vattenförsörjning och vad vi ska ha för prioritet och tillgång till vatten. Det är vanligt i andra länder där de vet att torka ställer till det för grödor, säger Jennie Barron, som själv arbetat många år utomlands.

– Dialoger måste föras mellan olika aktörer där jordbrukarna är en av aktörerna, men även länsstyrelser och Hav- och vattenmyndigheten måste ingå. Det måste finnas en bättre förståelse för jordbrukssektorn och vi måste bereda den bättre prioritet vid extremår.

 SLU-forskaren Jennie Barron vill se att landet rustar sig för att klara klimatförändringarna. FOTO: RICHARD APPOH
SLU-forskaren Jennie Barron vill se att landet rustar sig för att klara klimatförändringarna. FOTO: RICHARD APPOH

”Ganska bråttom”

Centralt för att kunna hantera torkor är att lantbrukare kan lagra vatten för bevattning. Under mitten av förra seklet dikades många våtmarker ut. Nu subventioneras återställandet och anläggandet av våtmarker för att gynna ekosystemen och biologisk mångfald.

Men våtmarker är sällan avsedda för bevattning och här måste samhället tänka nytt, enligt Jennie Barron.

– Jag tycker att det är ganska bråttom. Vi har en matsäkerhetsstrategi i Sverige om att förbättra och säkra den inhemska livsmedelsproduktionen för att göra oss mindre sårbara.

Den strategin äventyras när bönderna tvingas skicka djur till slakt och köpa in foder till höga priser utifrån. Med bevattning hade problemet varit betydligt mindre, men kostnaderna för att anlägga dammar och få tillstånd utgör ett hinder.

Föreslår gemensamma bevattningsdammar

– Varje bonde måste bygga en egen damm, men när det gäller dricksvatten går ofta privata sektorn och till och med samhället in. Om det är vatten för samhället finns statliga medel. Man kan tänka sig att samhället skulle kunna bygga gemensamma bevattningsdammar. Vi måste börja tänka över vem som ska bära kostnaderna för en säker matproduktion i Sverige, säger Jennie Barron.

Vid sidan av bevattning måste troligen andra lösningar till för att klara av framtida torkor. Det kan röra sig om andra växtföljder och hur vi bereder jorden för att så mycket vatten som möjligt ska filtreras ner till rötterna.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen