Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 november

”Vi slåss hårt för riktiga avkastningsberäkningar”

Viltskador, lönsamhet och EU:s jordbrukspolitik stod högt på agendan när Sveriges jordbruksarrendatorer hade stämma i veckan. 

 Sveriges jordbruksarrendatorer, SJA, har i veckan haft årsstämma i Lund. Vice ordförande Carl-Fredrik Svederberg pratar till församlingen.
Sveriges jordbruksarrendatorer, SJA, har i veckan haft årsstämma i Lund. Vice ordförande Carl-Fredrik Svederberg pratar till församlingen. FOTO: Härje Rolfsson

Trots att arrendekostnaderna stagnerat de senaste åren är det en stor utmaning för många arrendebönder att hitta långsiktig lönsamhet.

Vid Sveriges jordbruksarrendatorers stämma i Lund i veckan diskuterade ett 50-tal ombud, medlemmar och gäster några av problemen och tog bland annat upp ökande viltskador, låga priser på producerade grödor, EU:s jordbrukspolitik, arrendeprissättningen och hur lönsamheten kan förbättras i lantbruket.

Arrendepriserna viktig del

– Jag tycker att vi har pratat för lite om lönsamheten i svenskt lantbruk de senaste åren. Vi måste få en bättre långsiktig lönsamhet och naturligtvis är arrendepriserna en viktig del i det. Men på sikt krävs det framför allt att avräkningspriserna på det vi producerar ökar, säger Carl-Fredrik Svederberg, vice ordförande i Sveriges Jordbruksarrendatorer, SJA.

Stagnerat

Enligt Jordbruksverket har priser för arrenden av jordbruksmark ökat kontinuerligt sedan EU-inträdet 1995. Det senaste decenniet har det genomsnittliga priset ökat med drygt 30 procent, men sedan 2011 har prisökningen stagnerat.

 Carl-Fredrik Svederberg, vice ordförande i Sveriges Jordbruksarrendatorer.
Carl-Fredrik Svederberg, vice ordförande i Sveriges Jordbruksarrendatorer. FOTO: Härje Rolfsson

Sänkta ersättningar

– Priserna har till och med gått nedåt i vissa regioner. Det beror bland annat på att den senaste versionen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Cap, påverkade Skånes arrendejordbrukare ganska hårt. Mycket av arealersättningarna sänktes och kvotsystemet när det gäller betor har också försvunnit.

Svårt för spannmålsodlare

Carl-Fredrik Svederberg påpekar att det just nu är mycket svårt att hitta lönsamhet i spannmålsodling, men att till exempel grönsaksodling har bättre förutsättningar.

– Vi slåss hårt för man ska göra riktiga avkastningsberäkningar. Räkna ut vad respektive arrendeställe bär och anpassa därefter arrendepriset, så att både arrendator och markägare långsiktigt kan få lönsamhet i sin verksamhet. 

Vildsvin sätter press

En stor fråga för Sveriges arrendebönder är viltskadeproblemen. Bland annat sätter vildsvinen hård press på lantbruket. Peter Holmberg driver arrendelantbruk på Uddberga i Sörmland – en mycket hårt drabbad bygd.

– Vi har bekymmer med allt klövvilt, men både vildsvin och hjort är svårjagat. Det tar kanske 10 till 12 timmar att fälla en gris och vi skjuter omkring 100 000 vildsvin per år i Sverige. Vi måste öka avskjutningen med 50 000 för att få kontroll på stammen och det betyder att vi behöver öka insatsen med minst 500 000 timmar, säger Peter Holmberg.

 Peter Holmberg, Uddberga gård i Sörmland, vill se hårdare tag mot klövviltet.
Peter Holmberg, Uddberga gård i Sörmland, vill se hårdare tag mot klövviltet. FOTO: Härje Rolfsson

– Markägare måste ta ett större ansvar och göra sin hemläxa. De som har hand om jakten måste jaga bort de antal av grisar och hjortar som krävs.

Borde vara gratis

Han påpekar att man i Sörmland förespråkar att det borde vara gratis att hämta skjutna vildsvin, som inte kan användas till människoföda. De kan ingå i den organiserade kadaverhämtningen på djurgårdar och det kan se till att fler grisar blir skjutna.

Sveriges Jordbruksarrendatorer har linjen mot vildsvin klar sedan länge.

– Förbundets inställning till vildsvinsproblemen har varit tydlig i över 20 års tid. Vi kräver att vildsvinen utrotas i Sverige, säger Carl-Fredrik Svederberg. 

FAKTA: Arrendepriser

Enligt Jordbruksverkets undersökning från 2018 kostade ett hektar jordbruksmark i Sverige i genomsnitt 1 726 kronor att arrendera. Men det är stora skillnader. I norra Sverige ligger arrendepriset i genomsnitt under 500 kronor hektar och i södra Sverige över 3 000 kronor per hektar.

LÄS MER: Nedlagd jordbruksmark kartläggs för nytt bruk

Relaterade artiklar

Till toppen