Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 29 november 2018

”Vi vet vad som är bäst för fiskar och musslor”

Daniel Bergdahl har varit länsstyrelsens ansikte utåt i de flesta ­rivningsärenden. Han anser att kritiken delvis bygger på okunskap.

– Vi vet vad som är bäst för fiskar och musslor, säger han.

 Daniel Bergdahl är oftast ansiktet utåt för Länsstyrelsen Örebros vatten- och miljövårds­enhet. Han har, genom sina goda kontakter med Naturskyddsföreningen, säkrat 8,6 miljoner kronor från fonden Bra Miljöval. Pengar som i första hand gått till utrivningar av dammar.
Daniel Bergdahl är oftast ansiktet utåt för Länsstyrelsen Örebros vatten- och miljövårds­enhet. Han har, genom sina goda kontakter med Naturskyddsföreningen, säkrat 8,6 miljoner kronor från fonden Bra Miljöval. Pengar som i första hand gått till utrivningar av dammar. FOTO: Göran Kempe

När det gäller kunskapen om faunan viker Daniel Bergdahl inte en tum. Han menar att reproduktionen av öring liksom bestånden av flodpärlmussla har minskat på grund av fördämningarna.

– Det säger sig självt att naturliga förutsättningar är det bästa för naturen. Utifrån den aspekten går det inte att säga att åtgärderna leder till en försämring, säger Daniel Bergdahl.

”Spola rent”

Han tar Bredsjöbäcken i Ljusnarsbergs kommun som exempel. Alla de skal som iakttagits i sommar kommer från musslor som dött tidigare år och har inget med utrivningen av fördämningen att göra, hävdar Daniel Bergdahl.

– Med dammar följer sediment som gör att grusbottnarna slammar igen och försvårar öringens lek. Därför behövs de större flödena som spolar rent, säger han.

”Äganderätten är stark”

Daniel Bergdahl är nyfiken på varför en tidning som Land Lantbruk granskar utrivningarna av dammar som inte ligger vid vattenkraftverk. Han får förklaringen att vattensystemet måste ses som en helhet och alla regleringsmöjligheter påverkar möjligheten att bedriva kraftproduktion.

– Samtidigt är äganderätten stark. Vill man bli av med sin damm så måste man kunna bli det oavsett om närboende tycker något annat, påpekar han.

Vad tror du att motståndet mot era åtgärder bottnar i?

– Du har pratat med en väldigt liten del av alla berörda. Men det är helt riktigt att åtgärderna påverkar kulturmiljön och vattenspeglarna. Här kan man uppenbarligen göra olika prioriteringar, säger Daniel Bergdahl.

Intervjun går också in på hur olika miljö­organisationer har involverats i länsstyrelsens arbete. Land Lantbruk tar inbjudan med rubriken ”Hjälp oss bygga lekbottnar i Fräsebäcken” som exempel.

Ej personligt engagemang

Daniel Bergdahl menar att den är missvisande, att han bara ställde upp som guide när han fick förfrågan.

– Jag ser inget problem med att vi engagerar folk på landsbygden som vill återskapa levande vatten där de bor, säger han.

Han förnekar att hans engagemang ligger på det personliga planet när han till exempel på en söndag tillsammans med en lokal fiske­entusiast setts röja vid en fördämning.

Kikade på vattendrag

– Jag var ändå ute och åkte för att kika på vattendrag när jag fick ett samtal från en närboende om att det var nästan torrt nedan­för dammen. Detta var under den tid när öringen vandrar upp för att leka, säger Daniel Bergdahl.

Är det vanligt med helgjour?

– Det händer, absolut.

LÄS MER: Utrivningar i fokus hos länsstyrelsen i ÖrebroLÄS MER: ”Rekryteringen bygger på kompetens”

Relaterade artiklar

Till toppen