Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 14 maj

Vildvetets släkting banar vägen

Sedan i höstas växer en helt ny typ av spannmål på Högestads gods i Skåne, en släkting till vildvete som är flerårig. Förhoppningen är att den ska bana väg för ett nytt och klimatsmart sätt att odla.

 Ett fält med kernza utanför Alnarp.
Ett fält med kernza utanför Alnarp. FOTO: Johan Nilsson/TT

I USA görs redan bröd, öl och pasta på den nya grödan som kallas kernza och som har förädlats fram av ett amerikanskt forskningsinstitut.

– Det här tror man ju är framtidens gröda och någon måste våga börja odla den, säger Christian Negendanck, vd på Högestad & Christinehof.

Långsam i början

I Högestad finns grödan nu på 26 hektar, men har sedan i september bara hunnit komma upp en decimeter – den är långsam i starten, eftersom den bildar 15–20 gånger längre rötter än vete. I gengäld tål den sedan torka bättre.

Den största skillnaden jämfört med vete, korn, råg och havre är att kernzan är flerårig.

FAKTA: Kernza

Den nya gröda som fått namnet kernza har förädlats från ett vildväxande gräs som finns i ett område som sträcker sig mellan Balkan och Syrien. För 100 år sedan togs det till USA på grund av högt närings- och proteininnehåll. Där har det använts som foder för kreatur. På 1980-talet inleddes förädlingen av gräset.

Det amerikanska forskningsinstitutet The Land Institute har fortsatt förädlingen och registrerat kernza som ett varumärke.

Några bagerier, restauranger och bryggerier i USA har börjat tillverka bröd, pasta och öl av grödan, men än så länge är det bara en liten marknadsnisch.

Förädlingen fortsätter och målet är att sädeskornen ska bli större (i dag är storleken ungefär en femtedel av vetets) och bättre bakegenskaper.

The Land Institute arbetar med att få fram fler fleråriga grödor.

Källor: Professor Lennart Olsson, Lunds universitet, och The Land Institute

Står kvar

Efter skörd får den stå kvar och kan låta rötterna tränga ännu längre ner i den skånska myllan och sedan ge ny skörd nästa år.

Varför tror du att det här är framtidens gröda?

– Vi förbrukar väldigt mycket energi för att producera ett kilo vete. Kan man få ner energiförbrukningen så är det intressant. Sedan tror jag kanske inte att kernzan kommer att frälsa hela världen, men den kan vara en i bit i det nya pusslet som vi lägger när det gäller matproduktionen, säger Christian Negendanck.

 Rotlängden hos höstvete jämfört med rotlängden hos den nya grödan kernza.
Rotlängden hos höstvete jämfört med rotlängden hos den nya grödan kernza. FOTO: The Land Institute

Problem med ettårig spannmål

Det finns många problem med traditionell, ettårig spannmål, anser Lennart Olsson, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.

– Varje år måste vi börja om från början, bryta upp jorden, avsluta alla ekologiska processer och börja om på nytt nästa år. Det skapar erosion och läckage av näringsämnen.

Mindre gödsling

Det arbetssättet innebär också att marken lämnas helt öppen och bar under en lång period varje år, då ogräset får chans att etablera sig.

Traditionell spannmål kräver också mer gödsling. Tanken med kernzan är att den ska odlas tillsammans med kvävefångande arter som lusern eller klöver, som kan förse den med det kväve den behöver.

Mindre utgifter

I Högestad kommer man att prova sig fram, men till en början kompletteringsgödsla med gödsel från den egna verksamheten. Konstgödsel kommer inte att användas, inte heller bekämpningsmedel.

Mindre ogräsbekämpning, mindre gödsling och obefintligt behov av utsäde och traktorkörande för att så eller harva jorden. Sammantaget innebär detta avsevärt mindre utgifter för lantbrukaren och mindre belastning på miljön, framhåller Lennart Olsson.

Också djurmat

Dessutom är halmen från kernza näringsrik och kan användas som djurfoder.

– Visionen är att här finns en gröda som kan leda till en hållbar kött- och mjölkproduktion tillsammans med spannmålsproduktion, säger Lennart Olsson.

  • Smakrikare bröd

Men hur smakar det? Lennart Olsson har själv provbakat bröd med hälften kernza och hälften vetemjöl hemma.

– Jag tycker att brödet blir smakrikare och saftigare. En del säger att det påminner om äldre vetesorter, som till exempel dinkel.

Men det är inte lika lätt att baka bröd av som vete, eftersom det innehåller en annan typ av gluten.

Lägre avkastning

Än så länge ger kernzan inte heller samma höga avkastning, men det tror Lennart Olsson kan förbättras genom vidare förädling.

Högestad gods har skrivit avtal med ett amerikanskt företag som vill satsa på hållbar livsmedelsproduktion. Men för andra lantbrukare kan det än så länge vara svårt att göra samma satsning eftersom marknaden är ung och outvecklad.

Nytt konsumtionsbeteende

Christian Negendanck tror att grödan har potential.

– Det känns som att den nya generationen kommer att ha ett annat konsumtionsbeteende. Det här är början på en lång process, säger Lennart Olsson.

Läs mer: Präriegräs kan förändra världens växtodlingLäs mer: Gamla vetesorter klarar torkan bättre

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

LRF-STÄMMA 2019
Jordbruket tar sig in i EU-debatten
lantbruk

Jordbruket tar sig in i EU-debatten

Jordbruket börjar spela en större roll i den svenska EU-debatten, men det är bara bönder som bryr sig om CAP konstaterar DN-journalisten Johar Bendjelloul, på LRFs riksförbundsstämma.

Till toppen