Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 28 september 2019

Vilken gräns gäller egentligen?

Fråga: Jag äger en jordbruksfastighet som bildades under tidigt 1900-tal enligt 1896 års lag om ägostyckning. Vid en slutavverkning intill gränsen mellan stamhemmanet och avyttrad lott, upptäcktes att den gräns lantmätarens förrättningskarta visar, inte överensstämmer med den gränslinje som råstenarna i marken utvisar och som parterna allt sedan fastighetsbildningen efterlevt, det vill säga i mer än 100 år. Är det kartans gräns eller den gräns som tydliga råstenar i marken utvisar som ska gälla?

 Jessica Wieslander.
Jessica Wieslander.

Experten svarar: Det är svårt att svara exakt på din fråga utan att ha tagit del av handlingarna som rör din fastighet, men jag kan försöka redogöra allmänt för vad som gäller och så hoppas jag att det är till hjälp för dig.

Som jag förstår det har det bara varit en lantmäteriförrättning och det är den i början av 1900-talet som skedde med stöd av 1896 års lag om hemmansklyvning, jordavsöndring och ägostyckning. Problemet är om jag förstår dig rätt därmed inte att en gräns har ändrats, utan att det finns motstridigheter mellan förrättningskarta och gränsmärken och att karta och märken kom till vid samma tillfälle.

I så fall finns en ganska enkel regel att hänvisa till och det är 1 kap. 3 § Jordabalken. Lagrummet handlar om gränser som har blivit lagligen bestämda. Med lagligen bestämd gräns menas en gräns som på något sätt är fastställd i behörig ordning, alltså till exempel gränser som tillkommit genom fastighetsbildning hos Lantmäteriet eller genom en dom i domstol. En fastställd förrättning för ägostyckning räknas också som laglig bestämning av en gräns och därför är lagrummet tillämpligt i ditt fall.

I 1 kap. 3 § JB görs det klart vilken tågordning som gäller mellan gränsmärken, förrättningskarta och övrigt.

Det som står i bestämmelsen är att en gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Det är först om utmärkningen inte längre kan fastställas med säkerhet som man med hjälp av förrättningskartan läst tillsammans med handlingar, innehav och andra omständigheter får försöka fastställa vilken sträckning det var tänkt att gränsen skulle ha.

Att sträckningen ska vara utmärkt i laga ordning betyder att gränsmärkena ska härröra från ägostyckningen. Råder det tvist eller tveksamheter om saken kan ni ansöka om en fastighetsbestämning av gränsen. En erfaren lantmätare kan ganska enkelt avgöra om råstenarna är ursprungliga och står kvar på sin rätta plats. Om så är fallet är det råstenarna som gäller framför förrättningskartan.

Jessica Wieslander

jurist, Berggren & Stoltz

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen