Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 23 juli

Vilken tur att det finns bönder

"Jag har med tiden kommit på att jag är sämst på självhushållning, men riktigt bra på svensk hushållning." I sin krönika reflekterar Anette Gustawson över vad som egentligen krävs av en människa.

 Anette Gustawson på Billinge gård utanför Norrtälje, där hon producerar mat och näring till andra människor.
Anette Gustawson på Billinge gård utanför Norrtälje, där hon producerar mat och näring till andra människor. FOTO: Helena Gohde

Med tiden kommer sanningen i kapp en. Jag har i åratal gått ut stenhårt varje vår och förgrott frön, tagit hand om de små plantorna och skolat om dem. Jag har haft höga ambitioner om en grönskande odlingssäsong och massor av olika saker att skörda till hösten.

Jag har planterat ut plantorna och verkligen älskat att gå där och vattna – i alla fall första kvällen. Sen har något hänt på vägen och vips så är det sensommar och jag kan kanske på sin höjd se en grön liten tomat hänga på något som liknar en stjälk. Den står där ensam bland en hel hoper av andra gröna växter, som jag faktiskt inte planterade den där fina försommarkvällen då allt kändes möjligt. Jag blir så himla besviken på mig själv och känner mig som världens sämsta bonde.

Häromdagen sa jag till vår djurskötare, när vi resonerade om övriga samhällets syn på oss: ” Alltså vad begär de av mig egentligen. Jag är ju bara en människa”. Och just detta fick mig att tänka på mina odlingar som gått i stöpet hela tiden.

Vad begär jag av mig själv egentligen? Varje dag producerar vi här på gården cirka 3 500 liter högkvalitativ mjölk fullproppad med näring. Vi odlar på cirka 400 hektar mark. Odlingar som dels blir foder som sedan blir kött och mjölk, dels säljs direkt som människoföda. Bara vi på den här gården försörjer en massa människor med näring. Och vi ser till så att det är en fröjd för kropp och själ att besöka vår gård samt att färdas längs våra odlingar. Vi ser till så att ekosystemen på våra marker håller sig i topptrim.

Vi har ett gårdsmejeri där jag tillbringar många timmar i veckan, och förädlar vår mjölkråvara så att många kan köpa lokalproducerat direkt av sin bonde. Vad mer kan man begära av en människa?

När jag skriver detta sitter jag och ser ut över min grönskande trädgård. Den grönskar av allt möjligt, men inte direkt något jag har fixat till. Den har skapat sig alldeles själv och det är jag fantastiskt tacksam för. Jag har med tiden kommit på att jag är sämst på självhushållning, men riktigt bra på svensk hushållning. Och den känslan landar rätt fint i hjärtat.

Detta har resulterat i att jag nu håller igen under våren. Inte ett frö sår jag. Istället gör vi mat och näring till andra människor, framförallt till dem som liksom jag inte riktigt klarar av det här med självhushållning. Och jag vet att de är rätt många. Sådan himla tur att det finns bönder i vårt land.

Anette Gustawson, mjölkbonde, Billinge gård

LÄS MER: ”Vet ni vad bondekollegor, sträck på er och var stolta”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen