Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 21 november 2018

Vill ordna ersättning – och slippa domstolsprocesser

LRF bedömer att det finns öppningar för markägare runt Hornborgasjön att få kompensation av Naturvårdsverket utan att behöva driva sitt fall i domstol.

 Hornborgasjön är det största och dyraste naturvårdsprojektet genom tiderna i Sverige. Syftet har varit att gynna sjöfåglar.
Hornborgasjön är det största och dyraste naturvårdsprojektet genom tiderna i Sverige. Syftet har varit att gynna sjöfåglar. FOTO: Istock

På tisdagen hölls ännu ett i en lång rad av möten som har rört konsekvenserna efter den höjning av Hornborgasjön i norra Västergötland som avslutades 1995 och som ledde till att ytan ökade från 25 till 33 kvadratkilometer. Projektet brukar räknas som Sveriges största och dyraste naturvårdsåtgärd genom tiderna.

Inför höjningen köpte staten vissa marker. Andra fastighetsägare erhöll ekonomisk kompensation medan andra fick ersättningsmark.

Vill nå förlikning

Enskilda fastighetsägare har under åren som gått och med varierande framgång drivit processer för att få ytterligare kompensation för oförutsedda kostnader. Men det har också inneburit ett ekonomiskt risktagande i form av ombudskostnader.

Sedan ett drygt år tillbaka försöker LRF därför förmå Naturvårdsverket till en form av förlikning med drabbade fastighetsägare. I början på 2018 besökte generaldirektören Björn Risinger ett allmänt möte i trakten där han kategoriskt avvisade förslaget.

På högsta nivå

I våras träffade LRFs riksförbundsordförande Palle Borgström generaldirektören och då var Hornborgasjön en av tre frågor på bordet.

– Min bedömning är att vi inte står kvar i samma läge som vi gjorde i januari. Jag är nöjd med tisdagens möte även om det i dagsläget inte finns något konkret att redovisa, säger Jan Landström, tjänsteman på LRF Västra Sverige.

Växlar upp

LRF har växlat upp insatsen i form av att miljöchefen Hilda Runsten och juristen Helena Andreason från rikskansliet nu också deltar i arbetet. Naturvårdsverket representerades i tisdags av Maria Tiricke, chef för fastighetsenheten, och handläggaren Erik Norgren.

– Vi hade med oss ett halvdussin typexempel som vi ville diskutera. Ett av dem är ett unikt fall medan andra kan vara ett av många, säger Jan Landström.

Aldrig fått ersättning

Han konstaterar att alla fastighetsägare inte är ute efter ekonomisk kompensation utan i första hand vill ges möjlighet att fortsätta med sin produktion.

En av kategorierna är de gårdar som ligger utanför det ursprungliga ersättningsområdet men som med tiden har drabbats den ”tvättsvampseffekt” som sjöhöjningen har medfört. Dessa har hittills inte kompenserats över huvud taget av staten.

– LRFs roll är att synliggöra frågan och medverka till att ordna en arena där den kan lösas, säger Jan Landström.

LÄS MER: Naturvårdsverket vägrar göra upp i godo

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen