Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 5 november

WWF efterlyser mer svensk ost och chark

Efter tre år presenterar Världsnaturfonden WWF en ny version av Köttguiden och den här gången bedöms även utbudet av ost. Rådet är att välja svenskt och ekologiskt. Importerade charkprodukter får också större uppmärksamhet.

 Anna Richert, matexpert vid WWF.
Anna Richert, matexpert vid WWF. FOTO: WWF

Det var 2016 som den senaste versionen av Köttguiden lanserades. Sedan dess har förståelsen för behovet av att dra ned på köttkonsumtionen ökat rejält, framhåller WWF och hänvisar till statistik från Jordbruksverket som säger att förbrukningen i fjol minskade med i genomsnitt 2,2 kilo kött per person.

Vill bidra till hållbarhet

”Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men också marknadens aktörer bör ta ett större ansvar än tidigare. Med vår Köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost”, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF, i en kommentar.

Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika är alltjämt de fem kriterier som används vid bedömningen av produkterna. Den nya guiden håller också fast vid modellen att redovisa slutsatserna i form av trafikljus i rött (varning), gult (var försiktig) eller grönt (ät ibland).

 Den nya guiden håller fast vid modellen att redovisa slutsatserna i form av trafikljus i rött, gult och grönt.
Den nya guiden håller fast vid modellen att redovisa slutsatserna i form av trafikljus i rött, gult och grönt. FOTO: WWF

Mycket rött för importkött

Ät mindre men bättre kött, är budskapet från WWF. Generellt faller kött som är svenskt, Kravmärkt, EU-ekologiskt och certifierat av Sigill bättre ut än importerat kött. Exempelvis får Kravmärkt nötkött grönt ljus på fyra av dem fem kriterierna medan nötkött från bland annat USA, Argentina och Uruguay i guiden lyser rött på fyra av fem.

Att ost har letat sig in i Köttguiden förklaras med att ost ofta ersätter kött på tallriken.

 Halloumi, feta och mozzarella är vanliga substitut för kött. Den ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionens, konstaterar WWF.
Halloumi, feta och mozzarella är vanliga substitut för kött. Den ostproduktionen dras med många problem som liknar köttproduktionens, konstaterar WWF. FOTO: etiennevoss

Potential för svensk ost

”I dag importeras mer än hälften av osten vi äter. Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre men bättre ost”, säger Anna Richert, matexpert vid WWF.

Svensk Kravmärkt och EU-ekologisk hårdost och ost av halloumityp får grönt på fyra kriterier medan det blir gult för klimatavtrycket. Till exempel mozzarella från Italien, halloumi från Cypern, konventionell feta från Grekland och chèvre från Frankrike lever däremot inte upp till något grönt ljus alls. Samtliga har rött varningsljus beträffande biologisk mångfald och djurvälfärd.

 Medelsvensken äter ungefär ett kilo kött i veckan. Kravmärkt nötkött får grönt ljus på fyra av dem fem kriterierna i Köttguiden 2019.
Medelsvensken äter ungefär ett kilo kött i veckan. Kravmärkt nötkött får grönt ljus på fyra av dem fem kriterierna i Köttguiden 2019. FOTO: Bo Håkansson, Bilduppdraget

Läget i charkdisken

I den nya guiden har griskött från Spanien och Italien inkluderats i bedömningen, kött som är råvara i många populära charkprodukter. Resultatet är svagt.

I likhet med griskött från Tyskland, Polen och Nederländerna samlar det spanska och italienska grisköttet ihop tre röda ljus och två gula. Varningslamporna är tända för biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och välfärd för djuren medan det lyser gult för klimat och antibiotika.

LÄS MER: Så vill WWF nyansera köttdebatten

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen