Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 22 september 2017

Yngelröta upptäckt i bisamhällen

Länsstyrelsen på Gotland och i Västmanland arbetar för att kartlägga och hindra spridningen av amerikansk yngelröta som hittats i bisamhällen.

 Bakterien dödar binas yngel.
Bakterien dödar binas yngel. FOTO: Mostphotos

På Gotland har ett utbrott av amerikansk yngelröta konstaterats. Det är i Väskinde på Gotland som sjukdomen har upptäckts och enligt länsstyrelsen på Gotland kontaktar man biodlare i närområdet för att minska spridningen.

Biodlare besöks

Amerikansk yngelröta är en bakteriesjukdom som är mycket smittsam och bakterierna livnär sig på binas larver.

Inom ett område på tre kilometers radie från där sjukdomen upptäcktes kommer länsstyrelsens bitillsyningsman att besöka biodlare för att kontrollera att smittan inte spridits. Misstänkt sjukdom måste anmälas till länsstyrelsen.

Om ytterligare smitta hittas utökas kontrollområdet.

Bin medför smitta

Varifrån smittan kom är enligt länsstyrelsen svårt att säga. Smittan sprids via bakteriernas sporer som tål både värme och kyla och kan överleva i flera år.

Ofta är det bin som flyger fel som tar med sig smittan, men även vildbin kan föra smittan vidare.

För några dagar sedan upptäcktes även sjukdomen i en bikupa i Köping i Västmanland. Även där är länsstyrelsen underrättad.

Sjukdomen finns allmänt i Götaland och Svealand. I Norrland förekommer den endast lokalt.

Fakta: Amerikansk yngelröta

Sjukdomen smittar inte till människor och det är inte farligt att äta honung från drabbade samhällen.

Den kallas också nymfpest, elakartad yngelröta, täckt yngelröta och täckt bipest.

Förekomsten har minskat drastiskt under andra halvan av 1900-talet i Sverige, tack vare bekämpningsprogram. Under senare år har den ökat, främst i sydligaste Sverige, oklar varför.

Tecken på yngelröta är att locken till cellerna i vaxkakorna sjunker in och blir mörkfärgade.

Om locken avlägsnas kan man se larvresterna som en brun, kletig massa som luktar som fotsvett eller vissa ostsorter.

Bakteriens sporer är mycket motståndskraftigt mot värme, kyla och desinfektionsmedel. De kan hålla sig vid liv i honung, skattlådeväggar och gamla vaxbyggen i många år. Det finns belägg för att smittämnen överlevt i åttio år.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen