ledare

Sommarens torka och värmeböljor i Europa visar hur viktig matproduktion på svenska åkrar kan bli i framtiden. Därför måste skyddet för åkermarken skärpas, skriver Lena Johansson.

En mjölkbonde med växtodling har cirka 450 lagkrav att rätta sig efter. För att inte drunkna i byråkratin måste vi våga lita på varandra, så att kontrollerna kan minimeras, skriver Lena Johansson.

Det är inte alls säkert att växtbaserad mat är bättre för hälsan och klimatet. Tvärtom behöver många järn och andra näringsämnen från kött ibland, skriver Lena Johansson.

Maten har än en gång blivit vapen i en konflikt, och offren är inte bara den ukrainska befolkningen, utan andra värnlösa människor långt från både ryskt och ukrainskt territorium, skriver Lena Johansson.

Det är viktigt att lantbrukare kan lita på att polisen kommer när de larmar. Annars kommer allt fler brottsutsatta inte bry sig om att polisanmäla brotten.

Den svenska regeringen vill öka krisberedskapen och säkra tillgången på inhemska livsmedel. Men för att skapa en stabil och trygg tillvaro måste tillgången på mat säkras i hela världen, skriver Lena Johansson.

Om unga ska våga belåna sig högt över öronen för att ens kunna börja driva lantbruksverksamhet måste spelreglerna vara långsiktiga och tillförlitliga, skriver Ester Hertegård.

Ska vi ha varg i Sverige måste staten och skattebetalarna ta ett större ansvar. inte bara ekonomiskt utan även byråkratin kring djurhållningen måste förenklas, skriver Lena Johansson.

Den svenska livsmedelsberedskapen ska stärkas, men medan Finland har lager för både livsmedel och energi har vi helt avskaffat det och får börja om från början, skriver Lena Johansson.

Även om debatten om kon som klimatbov nyanserats lite under senare år, är kon ännu långt ifrån rentvådd, skriver Lena Johansson.

Lärarstudenter ska utbildas i kritisk djurpedagogik. Är det verkligen rimligt att våra skattepengar används för forskning som har som mål att stoppa all djurhållning och köttproduktion, undrar Lena Johansson.

Det finns inga tecken på livsmedelsbrist sa landsbygdsministern nyligen. Men om svenskt lantbruk minskar är det inte bara bristen på mat som oroar.

Vad resultatet av EUs uppluckring av reglerna för till exempel träda blir återstår att se. Kanske är det ett uppvaknande som ger en mer långsiktig förändring. Man kan alltid hoppas, skriver Ester Hertegård.

När Trafikverket inte kom överens med markägaren om vad som skulle hände med ladan som stod i vägen för cykelbanan, valde man att klyva den mitt itu. Nu står den där som ett monument över myndighetens omedgörlighet.

Det blir inga fler krisstöd till lantbruket i vår, säger landsbygdsministern. Men det som inte sås i fredstid kan vi inte heller äta om det blir kris senare.

Om Sverige ska få ut maximalt av sitt jordbruk, som statsministern önskat, måste regeringen göra sitt till och uppvärdera jordbrukets betydelse för hela samhället.

Sverige har möjlighet att producera mycket mer mat än vad som görs idag, konstateras det om och om igen. Men det går inte direkt med ljusets hastighet att rusta upp inför ett sämre säkerhetsläge, skriver Ester Hertegård.

Vid ett långvarigt krig i Ukraina kommer det att märkas även här. Ukraina är ett stort jordbruksland och hindras eller stoppas spannmålsodlingen där rusar världsmarknadspriset i höjden.

Nu skärps äntligen straffen för kriminella djurrättsaktivister och även besök på gårdsplanen kan räknas som olaga intrång. Samtidigt visar en undersökning att många bönder mår dåligt av trakasserierna.

Stödmiljarden till jordbruket löser kanske de mest akuta problemen. Men det måste också till förändringar som lyfter jordbrukets lönsamhet på lång sikt.