ledare

Den svenska regeringen vill öka krisberedskapen och säkra tillgången på inhemska livsmedel. Men för att skapa en stabil och trygg tillvaro måste tillgången på mat säkras i hela världen, skriver Lena Johansson.

Om unga ska våga belåna sig högt över öronen för att ens kunna börja driva lantbruksverksamhet måste spelreglerna vara långsiktiga och tillförlitliga, skriver Ester Hertegård.

Ska vi ha varg i Sverige måste staten och skattebetalarna ta ett större ansvar. inte bara ekonomiskt utan även byråkratin kring djurhållningen måste förenklas, skriver Lena Johansson.

Den svenska livsmedelsberedskapen ska stärkas, men medan Finland har lager för både livsmedel och energi har vi helt avskaffat det och får börja om från början, skriver Lena Johansson.

Även om debatten om kon som klimatbov nyanserats lite under senare år, är kon ännu långt ifrån rentvådd, skriver Lena Johansson.

Lärarstudenter ska utbildas i kritisk djurpedagogik. Är det verkligen rimligt att våra skattepengar används för forskning som har som mål att stoppa all djurhållning och köttproduktion, undrar Lena Johansson.

Det finns inga tecken på livsmedelsbrist sa landsbygdsministern nyligen. Men om svenskt lantbruk minskar är det inte bara bristen på mat som oroar.

Vad resultatet av EUs uppluckring av reglerna för till exempel träda blir återstår att se. Kanske är det ett uppvaknande som ger en mer långsiktig förändring. Man kan alltid hoppas, skriver Ester Hertegård.

När Trafikverket inte kom överens med markägaren om vad som skulle hände med ladan som stod i vägen för cykelbanan, valde man att klyva den mitt itu. Nu står den där som ett monument över myndighetens omedgörlighet.

Det blir inga fler krisstöd till lantbruket i vår, säger landsbygdsministern. Men det som inte sås i fredstid kan vi inte heller äta om det blir kris senare.

Om Sverige ska få ut maximalt av sitt jordbruk, som statsministern önskat, måste regeringen göra sitt till och uppvärdera jordbrukets betydelse för hela samhället.

Sverige har möjlighet att producera mycket mer mat än vad som görs idag, konstateras det om och om igen. Men det går inte direkt med ljusets hastighet att rusta upp inför ett sämre säkerhetsläge, skriver Ester Hertegård.

Vid ett långvarigt krig i Ukraina kommer det att märkas även här. Ukraina är ett stort jordbruksland och hindras eller stoppas spannmålsodlingen där rusar världsmarknadspriset i höjden.

Nu skärps äntligen straffen för kriminella djurrättsaktivister och även besök på gårdsplanen kan räknas som olaga intrång. Samtidigt visar en undersökning att många bönder mår dåligt av trakasserierna.

Stödmiljarden till jordbruket löser kanske de mest akuta problemen. Men det måste också till förändringar som lyfter jordbrukets lönsamhet på lång sikt.

Stöd till jordbruket är inte bara stöd till den enskilde lantbrukaren. Det är en förutsättning för att Sverige ska ha en inhemsk livsmedelsberedskap och för att matpriserna ska kunna hållas nere för konsumenterna, skriver Lena Johansson.

Genmodifierade grödor har strömmat in i EU trots förbud. Det ger de europeiska jordbrukarna en plats i baksätet i konkurrensen på den globala marknaden, skriver Ester Hertegård.

Runtom i Sveriges hotas små vattenkraftverk av nedläggning och utrivning. Natur- och kulturvärden ställs mot varandra, men borde kunna förenas, skriver Lena Johansson.

Om det var riksdagsval i dag skulle 28 procent av lantbrukarna rösta på Sverigedemokraterna och 26 procent på Centern, enligt Land Lantbruks väljarundersökning. Förklaringen är sannolikt att många upplever att Centern vänt landsbygden ryggen, skriver Lena Johansson.

Det är inte logiskt att slå ut svenskt lantbruk som har förutsättningar att bidra med många av lösningarna på klimatomställningen, till exempel en ökad produktion av biodrivmedel, skriver Lena Johansson.